Knark-kommunisternas planer avslöjade: 15-års “Reich”

Ett dokument som påstås vara upprättat vid ett besök i Nicaragua av Venezuelas president Hugo Chávez (spanska, engelska) lägger fram hela den välgenomtänkta planen för hur Latinamerikanska länder skall tas över, köpta för en miljard dollar per land och år av Venezuela. Vare sig dokumentet är äkta eller förfalskat så är det intressant, för hela strategin som presenteras har redan implementerats i ett eller flera länder. Min egen reflektion då jag läste det var att Chávez verkar ha studerat hur nationalsocialisterna kom till makten i Tyskland, för likheterna i strategin är slående.

Pepe Lobo och Mel Zelaya är inte bara kompisar, de verkar också ha liknande intressen.
Pepe Lobo och Mel Zelaya är inte bara kompisar, de verkar också ha liknande intressen. Lobo har nu startat en process för att ändra grundlagen så att en konstituerande grundlagsförsamling kan hållas - just det projekt som fick Mel att förlora presidentposten den 28 juni, 2009. Projektet är i grund och botten knark-kommunism.

En artikel om dokumentet har även publicerats på Huffington Post, vilket är anmärkningsvärt eftersom det är en blogg på vänsterkanten som tills nyligen varit ensidigt Chávez-vänlig. Detta betyder att vinden kanske har vänt, så Honduras inte längre behöver stå ensamt i kampen mot detta hot mot frihet och demokrati i Amerika. Ojala.

Notera att dokumentet, upprättat i januari 2009 enligt vad källan påstår, säger att Zelaya skall återväljas i november 2009 (presidentval hölls den 29 november). Problemet är att en president inte kan återväljas i Honduras. Därför skulle grundlagen ändras, det är en av punkterna i programmet. I mars 2009 utlyste Zelaya mycket riktigt en folkomröstning den 28 juni, om att hålla en folkomröstning den 29 november, om att tillsätta en konstituerande grundlagsförsamling. Han påstod att han själv inte skulle kunna väljas om, officiellt, men sanningen läckte ändå ut. Ledande personer i Honduras kände till planen redan före den 28 juni.

Planen var att folkomröstningen skulle riggas (Zelaya vann), han skulle på natten förklara att resultatet var så överväldigande att han bestämt sig för att utlysa grundlagsförsamlingen meddetsamma (massvis med Chávez-media var där och nyheten var redan skriven), han skulle så utse sig själv till ordförande för den, skriva om grundlagen så att han kunde bli omvald, och kasta ut resultatet av de redan hållna primärvalen genom fönstret. Det faktum att han inte anslagit några medel till de ordinarie valen visar tydligt att han inte avsåg att de skulle hållas.

Riksåklagaren hade väckt åtal för detta försök till att hålla en grundlagsvidrig folkomröstning, och högsta domstolen hade utfärdad ett direkt förbud mot alla i landet att på något sätt delta i den. De krävde också att presidenten rapporterade senast den 25 juni om deras order att stoppa planerna. Då han inte lämnade någon sådan rapport utfärdades en arresteringsorder för honom. Militären förstod att fienden hade förberett ett motdrag om presidenten arresterades, i form av ett väpnat upplopp lett av beväpnade infiltratörer, stormtrupper, från Venezuela. Därför sändes presidenten istället utomlands, och gränserna stängdes, med hänvisning till nationellt nödvärn. De agerade som om rikets säkerhet var hotat av en irreguljär attack. Dokumentet från Nicaragua stödjer deras hotbild.

Vad dokumentet inte nämner är den starka kopplingen mellan vänstergerillor och knarksmugglare i Sydamerika. Knarksmugglingen är dock inte så omfattande i Nicaragua, där säkerhetsstyrkorna har lyckats bekämpa den rätt effektivt. Honduras däremot fungerar sedan några år som landningsbana för hundratals eller till och med tusentals knarkflygningar varje år. Omkring 150 ton kokain passerar landet, uppskattas det. Medan Nicaragua knappt har några landningsbanor (vilket kunde slutat illa för mig men det är en annan historia) har Honduras massvis eftersom en stor del av landet är väglöst.

Värdet av det kokain som smugglas genom Honduras varje år är mer än dubbelt så stort som landets bruttonationalprodukt, vilket jag skrev om på Newsmill igår. Det är en Davids kamp mot Goliath som det lilla landet som kunde utkämpar. Men en dag, det är jag säker på, kommer de att få erkännande för att ha stått upp för fred, frihet, lag och rätt, den dag de avsatte Zelaya och de 7 månader de, under Micheletti, vägrade vika en tum för omvärldens påtryckningar. Om det finns någon rättvisa i världen så kommer de att hyllas en dag.

PS. Sverige kan ta åt sig en del av äran för att de stått upp för dessa höga värderingar, för vårt land har under flera år hjälp till att bygga upp kompetens inom demokrati, och den institution som även i Honduras kallas “ombudsman” för mänskliga rättigheter.

Publicerat 09:28 ET, sist uppdaterat 17:06 ET.