Honduras tidslinje

Denna tidslinje är baserad på uppgifter som tidigare publicerats på denna blogg, med endast smärre nya detaljer tillkomna. Det tentativa händelseföloppet har återskapats genom att lägga samman pusselbitar från olika vittnen och dokument. Uppdaterad 2009-09-28 11:45 ET.

24 juni – President Manuel Zelaya avskedar militärchfen, Velasquez, för att denne, helt korrekt, väljer att lyda domstolens order istället för presidentens.

25 juni – Zelaya utfärdar dekret PCM-019-2009 om den omröstning som redan förklarats grundlagsvidrig, och bryter därmed mot §239 vilket leder till automatiskt förlorande av förtroendeuppdraget. Zelayas handlande är högmålsbrott, och eftersom han tagit hjälp av främmande makt, högförräderi.

dito – Högsta Domstolen förklarar avskedandet av Velasquez olagligt och att denna därför kvarstår i tjänst.

dito – Högsta Domstolen beslagtar det olagliga omröstningsmaterialet och sätter militären att vakta över det.

dito – Riksåklagaren begär en arresteringsorder för Zelaya av Högsta Domstolen.

på kvällen – ledande personer i det privata näringslivet blir informerade om den arresteringsordern, bekräftat av flera vittnen. Ingen har kunnat bekräfta säkert att USAs ambassadör Llorens blev informerad, men det måste han rimligtvis ha blivit, eftersom han informerades under 4 eller 5 tillfällen dessa dagar om vad som var på gång*, och han är den som det vore absolut viktigast att säga det till för att undvika diplomatiska problem.

sent på kvällen – en affärsman och vän till Zelaya uppsöker denne och avslöjar arresteringsorderns existens. Zelaya blir uppgiven och beslutar sig för att säga upp sig. Han skriver ett brev (i vittnes närvaro!) i vilket han avsäger sig presidentämbetet, följaktligen daterat den 25 juni 2009.

på natten – Chávez får reda på arresteringsordern, rimligtvis därför att Zelaya ringer till honom efter att hans bekant gått. Av det fortsatta händelseförloppet att döma övertalar Chávez Zelaya att inte avgå trots allt.

26 juni – Zelaya samlar en stor skara anhängare och tar med våld valmaterialet från domstolens vård på militärbasen. Militären skjuter inte för att undvika ett blodbad.

dito – Högsta Domstolen utfärdar en hemlig arresteringsorder efter att dekret PCM-019-2009 (och PCM-020-2009) blev känt av åklagaren. Detta var ytterligare ett brott. Källa.

dito – Chávez gick ut i frontalangrepp i media och anklagade USA för att konspirera för att genomföra en militärkupp i Honduras mot Zelaya. Dessa attacker fortsatte med extremt högt tonläge, inklusive hot om intervention, fram tills Zelaya faktiskt arresterades, och förbi.

27 juni – på kvällen har militären planerat hur de skall exekvera arresteringsordern. De informerar kongressens talman, Micheletti, ca 5 till 6 timmar i förväg. Militären beslutar sig också för att sända Zelaya i exil istället för att sätta honom i arresten.

28 juni – på den tidiga morgonen arresteras Zelaya i sitt hus och sänds iväg.

dito – avskedsbrevet påträffas och visas upp i kongressen. Kongressen beslutar nästan enhälligt att accpetera avskedsbrevet. Den som står på tur att ersätta Zelaya nomineras. Det är kongressens talman, Micheletti, eftersom vicepresidenten redan avgått. Kongressen väljer honom till ny president, åter nästan enhälligt.

dito – eftersom Chávez var förvarnad och hade hotat att intervenera så vidtogs extrema försiktighetsåtgärder i samband med arresteringen. Man hade uppgift om att främmande agenter fanns i landet. För att slå ut fiendens kommunikation så långt möjligt stängdes media ner för att omöjliggöra mobiliseringsorder, och även strömmen slogs av så att mobiltelefoner skulle slås ut. Uppgiften fullföljdes utan blodsspillan, men försiktighetsåtgärderna ledde till att bilden av att det var en militärkupp förstärktes. Inom timmar var den internationella opinionens bild formad, diametralt motsatt vad som faktiskt skedde: Att man räddat landets frihet och demokrati från en Quisling.

29 juni – hela FNs generalförsamling, under ordförandeskap av D’Escoto, en veteran från sandinisternas revolution, röstar för att fördöma “kuppen” och för att Zelaya skall återinsättas. Trots att USA måste ha känt till domstolsordern väljer Obama ändå att spela med i elakt spel, och kalla det en kupp. Man kan bara gissa att han insett att Chávez har ett propagandaövertag och att det är bättre att bida sin tid, och hoppas att Honduras demokrati skall klara sig utan USAs stöd för ett tag. Uppdatering 29 sept: Otto Reich sa på A Mano Limpia den 24 sept att den reella orsaken är att politiken sätts av idealister på mellannivå i Vita Huset, inte av experter i utrikesdepartementet.

*Fotnot: Ambassadör Llorens sa till grundlagens författare att Honduras borde låta omröstningen äga rum trots att en domstol förklarat den grundlagsvidrig. Det betyder att inte bara stod USA inte bakom någon kupp, och inte bara var det ingen kupp, utan USA hjälpte till och med Chávez att underminera den konstitionella demokratin i landet.

DN har en egen tidslinje med vad som hände före och efter ovanstående.