Risk för stängd gräns Nicaragua – Honduras

Nicaragua var bland de länder som skrev under ALBA-överenskommelsen att införa ekonomiska sanktioner mot Honduras. Honduras meddelar att de kommer att agera likadant mot andra länder som dessa agerar mot Honduras, och påpekar att mer än 50% av Nicaraguas export går via Honduras. Nicaragua saknar nämligen en djupvattenshamn i Karibiska Havet, varför lastbilar för varorna till Puerto Cortés på Honduras nordkust, några mil norr om San Pedro Sula.

Industrimagnaten Adolfo Facussé rekommenderar att återuppta ett lagförslag som tidigare fått Nicaragua att backa, nämligen att införa en vägavgift för fordon från grannländerna som kör på Honduras vägar. Detta skulle slå mycket hårt mot Nicaraguas export till El Salvador, Guatemala och USA, samtidigt som övriga grannländer skulle drabbas betydligt mindre.

Honduras importerar för 418 miljoner dollar från ALBA-länderna, och exporterar för 165 miljoner dollar. Den mesta importen kommer från Ecuador följt av Nicaragua, Venezuela och Kuba, medan nästan all export går till Nicaragua. Det verkar onekligen som om åtgärden är dåligt genomtänkt, därför att den kommer att slå hårdare mot ALBA-länderna än mot Honduras.

Honduranerna tar dessa hot som försök att från utlandet sabotera den dialog som pågår i landet. Två gånger har Zelayas utrikesminister, Patricia Rodas, förklarat att förhandlingarna har strandat, och två gånger har Zelayas förhandlare i Honduras, Victor Meza, fått gå ut till pressen och tala om att hon har fel.

Min tolkning av detta är att Rodas inte tar order av Zelaya utan av Chavez. Det var också hon som en gång sammanförde Zelaya och Chavez, och det skulle inte förvåna mig om hon också själv har aspirationer på presidentposten.

För övrigt rapporteras i honduransk press idag att landet ämnar dra den centralamerikanska banken inför internationell domstol efter att den på politiska grunder vägrat betala ut pengar till Honduras efter presidentskiftet den 28 juni. Om domstolen tar ärendet så blir det en prövning i internationell domstol om det var en statskupp eller inte, just det som landet önskar, eftersom alla demokratiska institutioner menar att det inte var en statskupp utan att landet blivit orättvist behandlat av omvärlden.

Försök till statskupp i Nicaragua

Samtidigt som Nicaraguas president Ortega anklagar Micheletti för att ha gjort en statskupp då han förhindrade Zelaya från att göra en statskupp, så anklagar oppositionen i Nicaragua nu Ortega för att göra en statskupp. Blev det rörigt?

Zelaya satte sig över de övriga statsmakterna i Honduras på ett sätt som skulle ha utgjort en statskupp om han inte hade blivit avsatt den 28 juni. Det faktum att högsta domstolen och kongressen avsatte honom och tillsatte en ny president enligt grundlagen (nämligen Micheletti), gjorde emellertid att det stannade vid ett kuppförsök i Honduras.

I Nicaragua vill förre diktatorn Daniel Ortega, nu demokratiskt vald president, emellertid också sitta kvar. Grundlagen säger att han inte kan sitta två perioder efter varandra, men nu har högsta domstolen i Nicaragua dömt att den paragrafen inte är “tillämpbar”. För oppositionen i Nicaragua är detta ett försök till statskupp, och det har anmälts av dem till OAS, FN, och så vidare.

Nu visar det sig om världssamfundet tar lika allvarligt på Nicaragua som de tog på Honduras, eller om de avslöjas som hycklare.

Uppdatering 2009-10-21 22:00 ET: Enligt en gäst i A Mano Limpia ikväll var beslutsproceduren i högsta domstolen i sig själv olaglig: Sex av domstolens medlemmar möttes i hemlighet utan de övrigas kännedom. De “dömde” då att den paragraf i grundlagen som förhindrade successiva omval av presidenten var “grundlagsstridig” (baserat på sättet den tillkom 1995). Bägge faktorerna var för sig såväl som tillsammans gör att detta inte kan kallas för något annat än en konstitutionell statskupp. Trots det, och i totalt hyckleri, ställer sig ALBA-länderna och OAS positiva till den. Det visar att deras inställning till Honduras är rent politisk, och inte har någonting med lag och rätt att göra.