Är Chávez Sydamerikas Stalin eller Hitler?

Även om han kallar sig socialist så betyder inte det att han automatiskt står närmre Stalin. Även Hitler kallade sig ju socialist, nationalsocialist närmare bestämt. Det Chávez förespråkar är vad han kallar “demokratisk socialism”, men han har inte gett ut något manifest eller Mein Kampf som förklarar vad han menar. Därför kan man bara gå på vad han gör.

I DN häromdagen skrev Kajsa Ekis Ekman att svenska media missar allt som händer i Venezuela. Ack hur jag håller med henne. Där vi skiljer oss är emellertid synen på om det är bra eller dåligt det som sker.

I oktober länkade jag i Diktaturens Kreatur till en video som visar hur Chávez rödskjortor konfiskerar privat egendom till synes helt utan någon rättssäkerhet för den enskilde. Exemplen är legio. Många historier har jag hört de senaste åren. Så många venezolaner har flytt landet att det markant har drivit upp fastighetsvärdena både i Costa Rica och Miami, påstår mäklare. En vän från Honduras som bott i Venezuela och idkat företagande där har för flera år sedan funnit för gott lämna landet, och flyttat till Peru. Förutsättningar för privat företagande finns inte längre.

Vad är då “demokratisk socialism”, mera känt som “chavism”, men också som den “bolivarianska revolutionen”?

Om vi utgår från Sverige så har vi en liberal, konstitutionell demokrati; dvs all makt utgår från folket och utövas i allmänna och fria val, mänskliga rättigheter och privat ägande är skyddat, riksdag och fullmäktige är folkets representanter, statliga och kommunala myndigheter och organ (den “institutionella demokratin”) får sina befogenheter i grunden från folket genom valen, och slutligen, det finns ett system för kontroll och ansvar med maktdelning mellan lagstiftning, verkställande, och dömande organ.

I chavismen däremot har president Hugo Chávez kontroll över samtliga grenar av staten. Myndigheter och andra organ i den institutionella demokratin har mycket mindre makt och inflytande. Istället flyttas makt till lokala kommittéer. Detta kallas direktdemokrati, och det verkar Ekman gilla. Problemet är emellertid att i direktdemokratin, åtminstone i chavizmens modell, verkar inte makten utgå från folket i allmänna och fria val med lika rösträtt. Med andra ord, olika personer verkar kunna ha olika grad av inflytande. Detta påminner lite om kommunistiska och nationalsocialistiska system där partimedlemmar och liknande “betrodda” personer har monopol på inflytande.

Samtidigt orsakar överflyttandet av funktioner från myndigheter till kvarterskommittéer till en försämring av organisation och koordinering. Det faktum att kvarterskommittéerna också klagar på bristande budget (och deta är klagomål från Chávez hårda kärna av anhängare) antyder att “demokratisk socialism” bara är en eufemism för anarki. All verklig makt vilar hos Chávez, vilken alltså är en diktator.

Vad chavismen handlar om verkar helt enkelt vara att presidenten gör sig till diktator genom att slå sönder den institutionella demokratin genom att lura i vanligt enkelt folk att de skall få makt, medan i verkligheten de inte får någon makt eftersom de inte får några pengar. Dessa stackare som låter sig luras, kan luras därför att de inte förstått att “makt” är tom och innehållslös om den inte kommer med en budget. Nu när de börjar förstå det så är det för sent. Diktaturen har redan cementerats på plats. (Vart pengarna tatt vägen? De har Chávez använt som mutor för att köpa andra länder, genom att muta korrupta politiker. Fyra hundra miljoner dollar gick bara till Zelaya i Honduras, som ett exempel.)

Vad gäller rubrikens fråga så anser många analytiker i Latinamerika att likheten med Hitler är slående. Jag håller med. Läget påminner om det i Tyskland omkring 1935 till 1937, även om det naturligtvis finns stora skillnader också: Hitler lånade pengar, Chávez lånar ut; Hitland byggde upp Tyskland, Chávez förstör Venezuela; Hitler privatiserade (den första privatiseringsvågen faktiskt, trots att det partiprogram han själv utformade sa att man skulle socialisera – analytiker menar att Hitler behövde pengarna och stödet och därför bröt mot sina egna principer), men Chávez följer sin ideologi och socialiserar (han menar sig säkert ha större behov för stöd av pöbeln än av finansvalparna); Hitler byggde upp en funktionell militär, Chávez strör pengar omkring sig och köper militärmateriel som till synes är meningslös, oanvändbar, som de inte kan använda, och som inte verkar tjäna något strategiskt syfte. Som exempel, ryska stridsvagnar som saknar luftkonditionering, ryska toppmoderna stridsflygplan som de saknar möjlighet att flyga.

En likhet är dock att de bägge är/var intresserade av långdistansrobotar och kärnvapen, och att bägge har en dedicerad fiende i propagandan. Hitlers fiende var Sovjetunionen, Chávez fiende är USA. Deras skrikande och krigshetsande sätt att tala tjänar också samma syfte, nämligen att jaga upp människorna och hindra dem från att tänka klart och kyligt. Hela strategin för en tyrann måste vara, detta är känt sedan antiken, att ständigt hålla människorna känslomässigt uppjagade. Det finns inte, kan inte finnas, något mål för revolutionen. Revolutionen är målet. Det kommer alltid att vara så här, tills Chávez och den bolivarianska revolutionen förpassas till historiens sophög där de hör hemma. Först då kan det bli normala förhållanden i Venezuela och de andra ALBA-länderna igen.

Detta är orsaken till varför så många är så tacksamma för att Honduras stoppade denna rörelse. Landet må vara bland de fattigaste i Latinamerika, men nu har åtminstone en milsten passerats för att höja levnadsstandarden i landet, och förhindra en socialistisk regression till kaos.

6 thoughts on “Är Chávez Sydamerikas Stalin eller Hitler?”

  1. Powerline blog, 22 November:
    “Venezuela is sponsoring an international conference of socialist parties in Caracas, which it pretentiously labels the Fifth International. Socialists from 40 countries, representing 50 political parties, are attending.

    “On Friday, Hugo Chavez addressed the conclave. He praised Carlos the Jackal as a hero, describing him as “one of the great fighters of the Palestinian Liberation Organization….They accuse him of being a terrorist but Carlos really was a revolutionary fighter.” Likewise, he expressed admiration for Mahmoud Ahmadinejad, Robert Mugabe and even Idi Amin, who “[m]aybe…was a great nationalist, a patriot.”

    “…the Obama administration tried to install Manuel Zelaya as the would-be ruler of Honduras, in violation of Honduran law. Zelaya is best known as a protege of Chavez who seeks to replicate Chavez’s socialist dictatorship in Honduras. If there was something other than Zelaya’s affinity for Chavez that recommended him to President Obama, what was it?

  2. Den här bloggen är verkligen uppochnervända världen, och är närmast komisk i sin grova och ogenerade högerpropganda. Jag kommer att granska dig mer kritiskt, för att inte säga såga dig, på min blogg i den närmaste framtiden, för en diktaturkramande högerextremist som du ska inte stå oemotsagd. Alla dina argument kan smulas i småbitar utan problem.

    Jag noterar dessutom att på “Vetenskap och Folkbildning” har du fått kritik för din mytoman-bok om “Atlantis”. Det förvånar mig inte. Du verkar vara fullkomligt ovetenskaplig i din argumentation. Pinsamt, minst sagt. Men du tillhör väl knappast begåvningsreserven inom forskningen, det är väl därför du befinner dig i exil i Florida…”Geograf” påstår du att du är…Du har navigerat rejält fel i Hondurasfrågan…

    1. Jag har nu tittat in på din lilla blogg och konstaterat att du tydligen är chavista. Se http://biologyandpolitics.blogspot.com/2009/11/kritik-mot-inger-enkvists-axess-artikel.html

      Skulle rekommendera dig att inte köra så mycket med falska fakta om vad andra skriver, det kan lätt reflektera negativt på din forskning. I värsta fall kan du bli kvar i Sverige hela livet, ha ha ha

      Det enda jag undrar är om du också stödjer kokainodlingen. Om inte, hur får du ihop det logiskt och moraliskt?

  3. “Chavista” har jag aldrig varit, och kommer aldrig att bli. Jag är generellt mycket skeptisk till enskilda politiker, inklusive Hugo Chávez. Är du läskunnig så kan du också se att jag har starka reservationer mot Hugo Chávez i mitt blogginlägg.

    Till skillnad från dig så tycker jag dock inte att man ska ägna sig åt demonisieringar och negativa schabloner av politiker av det slag du gör i detta inlägg när du jämför Chávez med Stalin (!). Det är lika tröttsamt och antiintellektuellt som yttersta högern i Sverige som på sin tid trodde att Olof Palme var spion för Sovjet.

    Men mitt intryck av dig och din blogg är att du är en ganska medelmåttig, för att inte säga misslyckad geograf som har skrivit en bok om “Atlantis” full med myter och som dessutom är mytoman vad gäller vad som hänt i Honduras. Du är väl en av alla dessa misslyckade USA-baserade svenskar som går omkring och är bittra på Sverige och okritiskt hyllar USA. men som vi kanske ska vara glada att vi slipper ha här hemma. Du verkar knappast tillhöra begåvningsreserven, om man ska uttrycka sig milt.

    1. För det första, jag jämförde Chavez med Hitler, men din enda kritik gällde att jag nämnde Stalin. Sen säger du att du inte är för Chavez. Den logiska slutsatsen är att då du tycker att det är riktigt att jämföra Chavez med Hitler.

      För det andra har du inte anfört någonting sakligt. Du har helt struntat i hela analysen, och bara hakat upp dig på hooken.

      För det tredje, du har tydligen missat att jag vann debatten om Atlantis.

      Om du vill bli tagen på allvar så måste du själv bruka allvar i debatten. Argumentum ad hominem är blöjnivå.

      PS. Jag satt i den nationella kampanjkommitteen för Dennis Kucinich for President 2004, som National Globalizations Issues Coordinator. Kucinich anses av många som den av alla primärvalskandidater som stog längst ut till vänster, och den som står längst till vänster i USAs kongress. Men du kallar mig högerextremist. Din världsbild måste vara i det närmaste unik.

Comments are closed.