Nyspråk år 2009: Lagenlig kupp

Det är aldrig bra när språket förvrids och ordens mening urholkas. Just det har emellertid skett det gångna året då svenska media har kallat den helt lagenliga avsättningen av Honduras president för en “statskupp” och en “militärkupp”. Vi har alltså nu i språket förutom olaglig kupp även lagenlig kupp (eller laglig kupp, lite kortare).

Den engelska motsvarigheten “legal coup” har länge funnits, med betydelsen en juridisk kupp, en oväntad och plötslig manöver inom rättssystemets ramverk. Det stämmer rätt väl på vad som hände i Honduras:

Högsta Domstolen utfärdade ett föreläggande att förberedelserna för en planerad folkomröstning (av president Zelaya kallad opinionsundersökning) inte fick fortsätta därför att den bröt mot grundlagen. Då Zelaya i statens officiella tidning den 25 juni lät publicera ett dekret som visade att han avsåg att hålla omröstningen trots förbudet, så bröt han mot paragraf 239 i grundlagen. Den paragrafens andra stycke säger, att den president som bryter mot den paragrafen omedelbart upphör att vara president.

Enligt honduransk lag hade alltså inte Zelaya längre rätt att utöva presidentämbetet, eller att sitta kvar i presidentpalatset. Det var alltså nödvändigt att låta arrestera honom för att upprätthålla lag och ordning.

Problemet var att USA (senator Kerry för att vara exakt) deklarerade att man skulle betrakta denna lagliga åtgärd som en kupp, och att man inte skulle erkänna den president som efterträdde Zelaya. Därför ställdes arresteringen in, och man valde att tills vidare låta Zelaya sitta kvar medan ett åtal förbereddes.

Zelaya gick dock ännu längre, och tog med våld, i spetsen för en pöbel, material som högsta domstolen hade beslagtagit och lämnat i militärens förvar. Detta var på morgonen den 26 juni.

Detta var naturligtvis en statskupp av Zelaya, eftersom han brukade våld mot de övriga statsmakterna. Han gjorde sig själv till envåldshärskare. Hade han inte blivit arresterad så hade han varit de facto envåldshärskare. Det som gör en statschef till envåldshärskare är just att de andra statsmakterna underlåter att göra sin plikt, efter att statschefen överskridit alla sina befogenheter.

När högsta domstolen och kongressen – de andra två statsmakterna i Honduras – i enlighet med grundlagen lät arrestera Zelaya och utse en ny president, så var det alltså inte bara fullständigt lagligt, utan ett föredömligt agerande. De uppvisade en sisu som alltför ofta saknas av de demokratiska institutionerna i det läget. Vilken historiker som helst kan säkert på rak arm komma ihåg ett halvdussin eller mer fall där en ledare gjort sig till envåldshärskare därför att de som skall skydda demokratin inte har stoppat honom (t.ex. i Sverige, Tyskland, Venezuela).

Det abrupta sätt på vilket den fd presidenten arresterades fick det att se ut som en kupp, men det var helt lagligt (utom att sända honom utomlands, men det har militärerna redan frikänts från då de handlade i nationellt nödvärn). Eftersom ordet kupp har blivit så intimt förknippat med händelsen har vi alltså fått en ny term i vårt språk år 2009: Lagenlig kupp.

Personligen tycker jag inte om den termen för kupp har alltid varit förknippad med något olagligt för mig, så jag kallar detta nyspråk. Själv skulle jag föredragit att kalla det för en lagenlig avsättning, eller ett lagligt tillslag. Allra bäst vore kanske att använda det tydliga och befintliga ordet anti-kupp. Språket blir liksom fattigare när media och politiker använder ordet kupp om en laglig händelse.

One thought on “Nyspråk år 2009: Lagenlig kupp”

  1. Bra talat om hur svenska politiker försvarat makten i Honduras. Förmodligen inte för att de var diktaturkramare utan för att de blint trodde på vita husets rapporter som var baserade på rapporter från en korrupt ambassadör. Pinsamt.

Comments are closed.