Terroristgrupp har kontor i Venezuelas presidentpalats

Luis Velásquez Alvaray, före detta domare i Venezuelas Högsta Domstol, avslöjade i en intervju onsdag kväll på TV-kanalen SoiTV att den i Sverige terroriststämplade gerillagruppen FARC har kontor i Miraflores, presidentpalatset i Caracas. Luis Velásquez, vilken flydde från Venezuela år 2006, lever i Costa Rica där han beviljats politisk asyl. Intervjun grundades dels på hans egna dokument, dels på dokument utsmugglade härom veckan av en annan avhoppad domare från Högsta Domstolen, Eladio Aponte Aponte.

Den 27 juli 2009 avslöjades att Chávez generaler gav svenska pansarskott till terrorister, nämligen FARC. FARC är en gerilla som sysslar med knarksmuggling, terrorism och kidnappingar, under förevändning av att försöka starta en kommunistisk revolution i Colombia. Sommaren 2009 var det ännu oklart om generalerna i fråga agerat på egen hand eller “i tjänsten” så att säga. Det råder nu inte längre någon tvekan. Velásquez avslöjanden, tillsammans med de av Eladio Aponte, visar att den venezolanska regimen under Hugo Rafael Chávez Frías arbetar i ett intimt samarbete med FARC, både vad gäller kokainsmuggling, vapensmuggling, terroristverksamhet, och politiskt och propagandistiskt stöd.

I intervjun nämnde Velásquez även att FARC regelbundet håller möten på Kuba, med regimen alltså, och att Kina förser dem med vapen. Kina håller systematiskt på att öka sitt inflytande i Latinamerika, på USAs och Europas bekostnad. Även Ryssland beväpnar dessa intressen.

Som exempel på propaganda kan nämnas den svenske journalisten Dick Emanelsson, vars verksamhet gör att han i praktiken fungerar som propagandarör för FARC i Honduras, Sverige, och internationellt – även om han själv förnekar en sådan koppling (jfr det pågående fallet mot Joaquín Pérez Becerra i Colombia). Vad gäller politiskt stöd så påstod Velásquez Alvaray att en annan domare i Venezuelas Högsta Domstol, nämligen Marco Tulio Dugarte i grundlagsavdelningen, fungerar som FARCs högsta juridiska ombud.

Som stöd för sina påståenden visade Velásquez även upp en rapport från en undersökning han själv genomförde kort innan han flydde, och vilken nog bidrog till att kom i onåd. Det var en noggrann undersökning av ett brottssyndikat kallat “dvärgbandet” (banda de los enanos), vilket hade (och har) som högst chef den dåvarande vicepresidenten i Venezuela. Sammansvärjningen omfattade domare i Högsta Domstolen, åklagare och poliser. Tillsammans idkade de utpressning och använde rättsväsendet som deras verktyg. Det var för att koordinera detta brottssyndikat som vicepresidenten höll de veckovisa möten som Aponte avslöjade härom veckan.

Frågan är vad omvärlden bör göra nu när det bevisats bortom varje rimligt tvivel att Venezuela är en maffiastat. Detta går bortom korruption. Här talar vi om att det är brottslingarna som styr, att det är de värsta kriminella elementen i samhället som har statens hela säkerhetsapparat till sitt förfogande. Och inte nog med de, de har dessutom en till tänderna beväpnad gerilla att stödja sig på, plus en milis på hundratusentals man, beväpnade med militära automatvapen och tränade på Kuba i gerillakrigföring. Just nu, just nu, ligger 40 tusen unga venezolaner i träning i sådana läger på Kuba. Givetvis är avsikten att omintetgöra varje idé om att hederliga och patriotiska militärer skulle vända sina vapen mot brottssyndikatet som illegalt ockuperar presidentpalatset.

Låt mig upprepa det: Den nuvarande kriminella regimen är inte legitim. Den kom till makten 1999 genom demokratiska val, men har sedan hållit sig kvar vid makten på odemokratiska sätt (valfusk, politiska mord, terroriserande av befolkningen, konfiskation av egendom, förföljelse av politiska motståndare, politiska fångar, osv). Samtidigt har den spenderat astronomiska belopp på att köpa goodwill utomlands, och den håller sig med en propagandaapparat som överträffar allt världen hittills har skådat. Allt detta betalad med oljeinkomster, och genom att inteckna landets oljeproduktion för årtionden framåt i utbyte mot snabba pengar och vapen. Det är en plundring som saknar motstycke i världshistorien – eller nästa, i varje fall. Conquistadorernas plundring av Amerika var kanske ett snäpp värre.

Chávez ligger nu för döden på Kuba. Han styr via twitter. Maktkampen är i full gång. Likaså kampen mellan knarkkartellerna. Och den 7 oktober skall det vara presidentval. Även om Chávez borde vara förbjuden att ställa upp för omval, och trots att han troligen hinner dö innan dess, så står han ändå på valsedeln. Försvarsministern, general Rangel Silva, likaså en ledande figur i den statliga / militära knarkkartellen, har sagt klart ut att under inga omständigheter kommer regimen att lämna ifrån sig makten efter valet. Politiska observatörer som Eric Ekvall har konstaterat att valfusket är av den kalibern att det är nästan omöjligt för oppositionen att vinna. Dessutom tyder mycket på att oppositionen hellre låter sig köpas, i en uppgjord match, liksom fallet var 2006 enligt mina källor. Valets roll är då att visa att regimen är legitim och demokratisk, och oppositionen betalas rundhänt för att spela med och låtsas att det råder demokrati. Det är därför de inte säger ett pip om valfusk.

Spänn fast säkerhetsbältet. Det kan att bli en våldsam resa.

Läsvärt: Ledare i DN om Venezuela och mänskliga rättigheter. FARC-vänlig artikel i Sydsvenskan nyligen – ett exempel på terroristpropagandans genomslag i Sverige. Lars Palmgren i Ekot om situationen.

No Comments

Leave a Reply