Uppstudsig demokrati möts med hårdhandskar

Publicerad 3 sept, uppdaterad 4 sept: Nu skruvar USA åt tumskruvarna på Honduras som straff för att den lilla centralamerikanska före detta bananrepubliken visar sig ha vuxit upp till en självständig demokrati som inte tar order av den mäktige grannen i norr längre. En mängd ekonomisk hjälp dras in, skriver SvD och DN. Samtidigt avskaffar Brasilien viseringsfriheten för honduraner.

En kommuniké från president Michelettis regering beklagar att det är de fattiga som kommer att drabbas hårdast av USAs beslut, och tillägger, “Vårt land upplever och njuter av full demokrati och mänskliga fri- och rättigheter som kännetecknar en demokrati, med en aldrig tidigare skådad dynamik.”

Inget ont som inte har något gott med sig, och en effekt av den senaste tidens händelser är att Honduras nu har insett hur ostrategiskt det är att vara så nära allierad med ett enda land, USA. Landet behöver också goda förbindelser med Europa och Asien, heter det nu.

Inrikesministern, Oscar Matute, skrev ett brev till HIllary Clinton med Michelettis goda minne, i vilket han underströk, “Låt varje nation veta, vare sig de vill oss väl eller illa, att vi är beredda att betala vilket pris som helst, att bära vilken börda som helst, att ta oss an vilken svårighet som helst, att hjälpa varje vän och motsätta oss varje ovän för att försäkra oss om överlevnad och framgång för vårt folk och vår demokrati.”

Nationalkongressen beklagade beslutet men av respekt för USAs suveränitet ville talmannen Alfredo Saavedra inte gå så långt som att kritisera det. “Varje land är fritt att ta sina egna beslut”, sa han. En kongressledamot har föreslagit att undersöka om man kan kasta ut USA från militärbasen Palmerola, men talmannen menar att det är ett ärende för presidenten.

Zelaya firade beslutet, skriver La Prensa, ett beslut som drabbar 18 tusen bönder i de fattigaste delarna av Honduras. Trots att han då han ännu var president kritiserade imperiet i norr, finner han nu för gott att be dem att straffa det folk som han nyss sade sig värna om.

En god vän som har affär i San Pedro Sula rapporterar att det är mycket låg omsättning i handeln. Lugnet på gatorna har dock återvänt, och det är inte längre några gäng av ligister som drar runt och ritar graffiti på fasaderna. Folk håller i pengarna eftersom krediter och bistånd till Honduras dragits in, misstänker affärsägaren. Före den 28 juni var Honduras drabbat av den världsomspännande djupa lågkonjunkturen, inte minst därför att många honduraner som skickar hem pengar från USA – där de ofta befinner sig utan uppehållstillstånd – har förlorat sin inkomst. Men nu är ekonomin i alltmer fritt fall.

Det finns ingen ledande politiker i Honduras som förordar att landet skall vika sig för den internationella pressen. Bägge presidentkandidaterna från de två största partierna (med normalt 95% av rösterna tillsammans) har uttalat att det inte var en statskupp den 28 juni, och att alltså Zelaya inte kan återinsättas – vilket är vad USA och resten av världen kräver. En av de två var dessutom vicepresident under Zelaya. Istället är den allmänna meningen i Honduras att landet måste, och kan, hålla ut i isolering tills valet den 29 november, efter vilket man räknar med att alla sanktioner skall upphöra. Om de inte upphör så skulle det strida mot all sans och logik, så på den punkten har de säkert rätt.

De enda som förordar att Zelaya skall återinsättas, och krävt att valet skall bojkottas, är några grupper på yttersta vänsterkanten ledda av partiet Unificación Democrática, vilka har anklagats för sympatier med den marxistiska narkogerillan FARC i Colombia.

Valprocessen påbörjades långt före den 28 juni. Processen är reglerad i grundlagen och övervakad av en valmyndighet som är lika oberoende av den förra som den nuvarande presidenten. Orsaken till att fd president Zelaya blev fd, var att han ville genomföra en sorts folkomröstning utan att använda sig av valmyndigheten, och det strider mot grundlagen enligt Högsta Domstolen.

2 thoughts on “Uppstudsig demokrati möts med hårdhandskar”

  1. Jag kan för mitt liv inte förstå att hela världen inte genomskådar en människa som Zelaya, som bara vill sitt land och sitt folk illa. Åtminnstonde USA, som man trodde hade lite vett i huvudet så att dom skulle genomskåda denna pajas. Att USA är så rädd för ett så litet land trodde jag inte var möjligt. Men att dom skulle krypa på knä för Chaves var ju inget annat att vänta. Han har ju olja.
    STÅ PÅ ER STOLTA HONDURANER. DET FINNS MÅNGA MILIJONER MÄNNISKOR UTE I VÄRLDEN SOM STÅR PÅ ER SIDA. STOLTARE FOLK FINNS INTE

    VIVA HONDURAS VIVA EL PUEBLO DE HONDURAS PAS Y LIBERTAD.

  2. Vid närmre kontroll visar det sig att de “nya” sanktionerna från USA består i att 30 miljoner dollar som redan tidigare var frysta nu har fryst inne. Mest en diplomatisk signal alltså, ungefär som att använda en murbräcka på en öppen dörr. Se (spanska)
    http://laprensa.hn/Apertura/Ediciones/2009/09/04/Noticias/EUA-recorta-ayuda-y-sigue-presionando
    PS. Med tanke på hur många miljoner som Zelaya försnillade från statskassan så kan det nog ändå gå med vinst att slippa honom även till priset av indraget bistånd. En av effekterna är att kampen mot knarksmugglingen avstannar, men som militärchefen säger, det drabbar ju mest USA självt eftersom det är där knarket används.

Comments are closed.