After rain comes sunshine – also to Honduras

Hurricane Ida passed over Nicaragua and up towards the US, bringing rain over Honduras for many days in the process. But just as sunshine comes after rain, so will a new day of proseperity dawn over Honduras after this year’s extraordinary political crisis.

Sunshine after hurricane Ida in Honduras.
Sunshine after hurricane Ida in Honduras.

Honduras has ceased to be a banana republic years ago, and is increasingly becoming a tourist destination, apart from the industrial manufacturing for export. The most well-known aattractions are the Bay Islands, visited by cruise ships from Miami, and the maya ruins of Copán. Less well-known is the stunningly beautiful Lake Yojoa, between Tegucigalpa and San Pedro Sula.

Honduyate marina by Lago de Yojoa, yesterday
Honduyate marina by Lago de Yojoa, yesterday

A visitor will find that Honduras is a very friendly place. On the flip side, one has to take precautions due to the high crime rate. However, most tourists will probably stay in nice hotels and follow tours, not like me travel with the locals.

This blog's author on Lago de Yojoa
This blog's author on Lago de Yojoa

You will also find that there is some great food in Honduras, and as I said, very friendly people. I can absolutely recommend visiting the country, especially in December to February which are “summer” months here. It is perfect for enjoying the beaches at Tela, for instance, such as Tela Mar, or visiting Hotel Gloria by Lago de Yojoa.

Swede prominent in Honduras

After a few days in Honduras, mostly around Lago de Yojoa and Siguatepeque, what I have encountered is mostly calm, tranquility, and extensive road works. As regards the so-called “resistencia”, the only signs of it has been graffiti – and then mostly in the major cities of San Pedro Sula and Tegucigalpa.

A noteworthy absence of graffiti can be noted along the main highway. I counted about a dozen election signs for Micheletti from last years primary, and not a single one was covered with graffiti of any kind. If the “resistencia” really had had a presence outside of the major cities one would have expected the name of Micheletti being covered by the word “golpista” (coupster). My conclusion is that the “resistencia” is not widespread. As a further indication, a restaurant waitress in Siguatepeque who I interviewed said that there had been no acts committed in that town by the “resistencia”.

From people I have talked to I have heard that the Swedish reporter Dick Emanuelsson, who lives in Tegucigalpa, is somewhat of a leading ideologist for the “resistencia”. Hondurans have noted that time and time again he writes about the position of the “resistencia” a couple of hours before, not after, the alleged leaders of the “resistencia” utters it. It confirms an impression I have had, and it may explain how their discourse can resonate so well with the leftists in Sweden and elsewhere. It is simply designed following the same mould, by a Swede who is writing for the formerly Communist newspaper of Flamman.

PS. Here is an example of Dick Emanuelsson telling the resistencia what to do.

Samlingsregering bildad, Zelaya håller inte ord

Strax före midnatt igår meddelade Honduras interimspresident Micheletti att en samlingsregering bildats enligt det förra fredagen undertecknade avtalet. Tidsfristen för bildandet av regeringen gick ut vid midnatt. Den avsatte presidenten Manuel Zelaya hade då ännu inte nominerat några ministrar.

Inga namn presenterades igår, men nomineringar har inhämtats från många olika instanser, inklusive de politiska partierna. Genom samlingsregeringens bildande har punkt 1 uppfyllts i Tegucigalpa – San José – Guaymuras avtalet. Zelaya-sidan hade krävt att den fd presidenten skulle återinsättas före midnatt igår, men det kravet mötte inget gehör eftersom det är ogrundat. Länder som USA, Holland och Japan kommer att hjälpa till att övervaka valet alldeles oavsett om Zelaya återinsätts eller ej, eftersom det nu finns ett undertecknat avtal som implementeras till punkt och pricka.

Enligt avtalet är det kongressen som skall besluta om huruvida Zelaya skall återinsättas som president eller ej. Kongressen har begärt yttranden från högsta domstolen, åklagarämbetet, och den oberoende valtribunalen, eftersom dessa har juridiska synpunkter på Zelayas maktutövning före avsättandet. Kongressen är inte juridiskt bunden av överenskommelsen mellan Micheletti och Zelaya, men talmannen har lovat att hantera ärendet utan onödig fördröjning.

Det förekommer tidningsuppgifter, t.ex. från Reuters, TT, DN och SvD, att avtalet skulle ha stipulerat att Zelaya skulle återinsättas. Det är emellertid helt fel. Avtalet säger endast att det är kongressens suveräna rätt att besluta om så skall ske eller ej. Ingen tidsfrist ges heller.

Om det förekommer oklarheter om tolkningen av avtalet så skall dessa avgöras av den i måndags bildade verifieringskommissionen, med representanter både från Zelaya, Micheletti, och två från OAS (från USA respektive Chile). Deltagaren från USA är landets arbetsmarknadsminister, Hilda Solis, och hon uttalade vid sitt besök stor respekt för hur seriösa parterna var i att finna en legal och fredlig lösning. Om överenskommelsen inte hålls så är det denna kommission som har sista ordet. Kommissionen har inte backat upp Zelayas påstående att processen har spårat ur. Slutsatsen blir därför att det endast är Zelaya, om någon, som har övergivit processen.

Publicerat 07:18, redigerat 11:18.

Zelaya medger implicit: Ingen statskupp den 28 juni

Uppdatering 22:35 ET: Samtliga ministrar i Michelettis regering har nu ställt sina poster till förfogande, så att en samlingsregering kan bildas idag enligt överenskommelsen mellan den avsatte presidenten Zelaya, och interimspresidenten Micheletti. Kongressen har ännu inte börjat debattera och än mindre rösta om huruvida Zelaya skall återinsättas, varför Micheletti tills vidare förblir regeringschef.

Ursprunglig text 11:17 ET: Genom att Honduras avsatte president undertecknat avtalet som förhandlats fram i Guaymuras-dialogen måndagen den 2 november, så är det underförstått att det inte ägde rum någon statskupp den 28 juni. Genom sin namnteckning medger han nämligen att landets parlament, högsta domstol, jämte övriga statsmakter, är legitima, ty avtalet placerar makten att återinsätta honom hos kongressen med inhämtande av synpunkter från de övriga.

Dessa statsmakter har samma sammansättning nu som då. Om de är legitima nu, så var de legitima då. En avsevärd del av de som krävt Zelayas återinsättning har menat att beslutat att avsätta honom var en statskupp eftersom de organen inte var legitima. Zelaya själv drar nu undan mattan för det argumentet då han undertecknar överenskommelsen som förpassar frågan tillbaka till landets folkvalda riksdag.

En honduran som stödjer Zelayas återinsättande har berättat för mig att en icke ringa del av den gruppen anser att både kongressen, högsta domstolen och valtribunalen är illegitima, eftersom vissa medborgare har mycket större inflytande än andra när det gäller att bestämma vem som utses till de organen (nämligen de besuttna och de med kontakter). Situationen på den punkten är dock, enligt min bedömning, inte värre i Honduras än i USA. Men baserat på dessa åsikter, säger min sagesman, kommer många nog inte att acceptera detta avtal inte ens efter att Zelaya själv undertecknat det. Han tror att våldsamheterna kommer att fortsätta. Ett indicium för att han har rätt är att ytterligare ett kraftledningstorn saboterades så det föll utanför San Pedro Sula i fredags kväll, efter att avtalet undertecknats av förhandlingsdelegationerna.

Den verkliga hard-linern är inte Zelaya, utan fd utrikesministern Patricia Rodas. Hon har inte visat någon vilja hittills att hitta en fredlig förhandlingslösning, utan har tvärtom flera gånger försökt sabotera förhandlingarna genom att på eget bevåg förklara dem strandade. Om hon inte tar klart avstånd från våldsverkarna när nu avtalet undertecknas av Manuel Zelaya, så kommer hon att framstå som en extremist och revolutionär, och omvärldens diplomater göre då bäst i att sky henne som pesten.

Så här är frågan som jag vill be de stora medierna att ställa till Patricia Rodas när bläcket torkat på pappret: “Vad vill Du nu säga till de som stött Zelayas återinsättande? Hur bör de agera nu?” Samma fråga bör för övrigt ställas till Zelayas ambassadör i Stockholm, för även hon har varit lite för okritisk mot våldsverkarna för min smak.

Till SvDs Håkan Forsberg vill jag säga att han verkar ha glömt bort att Honduras är en suverän stat, i vilken all makt utgår från folket och utövas av deras valda representanter i parlamentet. Det är fisförnämnt översitteri att begära att det parlamentet skall återinsätta Zelaya bara för att vi i omvärlden tycker det. Respekten för landets suveränitet kräver att vi respekterar det landets parlaments demokratiska beslut!

Det är just det som Barack Obama har gjort. Inte tagit ställning för den ena eller andra sidan, utan bara sagt att USA respekterar Honduras suveräna och demokratiska beslut. Så skall en slipsten dras. Tack vare Obama vann Honduras demokrati till slut, men till priset av en mycket stor ekonomisk förlust. Tyvärr har landet söndrats av Zelayas hatretorik, men det är en annan historia, som vinnaren av valet den 29 november måste handskas med.

Reuters undermines peace and democracy

In a Q&A about Honduras, Reuters asks the question what would happen if Congress votes not to reinstate Zelaya. They think that the international community would, in that case, perhaps not recognize the regular general elections on Nov 29, and that pro-Zelaya street protests might worsen.

Q: What kind of reporting is that? A: None. It is not journalism, it is an attempt at establishing policy by misleading the public opinion.

The truth is that once Zelaya has signed the accord, he is bound by his signature to:

  1. Accept whatever Congress decides about reinstatement, and
  2. to ask the international community to drop all sanctions,
  3. to help with the elections, and
  4. to recognize the winner of the elections.

If Zelaya backs down he will loose all credibility with the international community. This is the truth that Reuters does not want You to know.

Reuters article follows a pattern of dishonest reporting throughout this conflict. They have significantly contributed to the unrest in Honduras, whereas a responsible news organization ought to help promote peace and democracy.

This is not to say that the undemocratic fringe groups in Honduras, such as the anarchists, will cease to exist now. They will still be there, but from now on they will be without the support of a united international community. Only far-left, revolutionary, pro-coca ALBA-countries are likely to continue to support them.

Footnote: The Spanish newspaper La Vanguardia offers an explanation as to why Zelaya would sign an agreement that allegedly was so unfavourable to him, since it gives no deadline for congress to vote on the matter of his restitution. According to their sources, the US subsecretary of state Thomas Shannon hinted to Zelaya that his son Héctor, who is in the US, would be prosecuted for drug trafficking if he didn’t sign on to the accord (Héctor travelled with a Mexican drug lord in early July of this year).