Honduras demokrati på väg att segra?

Det är nu 99 dagar sedan Manuel Zelaya avlägsnades från presidentposten i Honduras, och Roberto Micheletti sattes in som interimspresident till den 27 januari. Det är 98 dagar sedan FNs generalförsamling röstade 192-0 för att fördöma maktskiftet som en statskupp. Ännu har inget land erkänt den nya regimen. Men inom en vecka kan allt vara över.

Hondudiario skriver idag att OAS* erkänner

  • att problemet bör lösas utifrån Honduras lagar
  • att inte erkänna de allmänna valen skulle strida mot FNs normer

Det markerar en fundamental ändring i attityd. Ännu mera anmärkningsvärt är emellertid vad Hondudiario rapporterar att källor med koppling till USAs UD har sagt:

  • i förhandlingsplanen ingår inte längre att Zelaya skall återinsättas
  • att kalla Zelayas avsättande för statskupp är grundlös desinformation.

Nu går det snabbt med förhandlingarna i Honduras. Efter att först Tyskland, sedan Brasilien, lyssnat på Honduras demokratiska institutioner härom veckan, så kom ketchupeffekten. John Biehl från OAS lyssnade och informerade sina kollegor. En nordamerikansk senator och tre ledamöter från representanthuset besökte Micheletti. Ryktena blir allt fler om en nära förestående förhandlingslösning.

Redan härom dagen rapporterades i Honduras att Adolfo Facussé, ordförande för industriförbundet, har sagt att han förväntade sig att krisen skulle vara över inom en vecka. OAS delegation kommer till Honduras på onsdag.

Idag beslutade regeringen under Micheletti att upphäva undantagslagarna. De antogs den 22 september och publicerades i den officiella tidningen La Gaceta den 26:e. Upphävandet sammanföll med besöket av tre republikanska kongressledamöter från Miami, Florida: Ileana Ros Lehtinen, Lincoln Diaz Balart, och Mario Diaz Balart.

Officiellt har USA under Obama hela tiden strävat efter att återinsätta Zelaya. Den nya politiken är inofficiell, och kan vara baserad på UD snarare än i Vita Huset, att döma av uttalanden gjorda av Otto Reich på A Mano Limpia den 24 september 2009.

Vad får då Zelaya istället? Jo, amnesti för politiska brott, rapporteras det. Korruptionsanklagelser kommer dock att drivas vidare, men ett alternativ kan vara att han får asyl i utlandet, dock inte i Brasilien.

Vidare kommer åtalet mot de som ansvarade för att Zelaya landsförvisades att fortsätta. De som bara exekverade order kommer dock att få amnesti.

OAS utsända, vilka har fått klart för sig att Honduras institutioner har ett “järnhårt försvar” för sin konstitutionalitet, har meddelat till den delegation som anländer på onsdag att krisen handlar om en inre angelägenhet i vilken FN inte får blanda sig i.

De 7 punkterna i förslaget som diskuteras i Washington är, enligt Hondudiario:

  1. Manuel Zelaya och hans anhängare får politisk amnesti.
  2. Andra brott än politiska drivs vidare i respektive instans.
  3. Det ges en option att istället söka politisk asyl, dock inte i Brasilien.
  4. Åtal väcks för de som tillät att Zelaya olagligen utvisades till Costa Rica.
  5. Det ges däremot amnesti för de som fysiskt avlägnsade Zelaya ur landet.
  6. Hjälp till valet ges och resultatet erkänns.
  7. Deklarationen om mänskliga rättigheter ratificeras och respekteras.

*Fotnot: OAS är Organisationen för Amerikanska Stater. Dess ordförande, Insulza, pekas allt mer allmänt ut som den som gjorde en höna av en fjäder genom att agera som ombud åt Hugo Chávez i Venezuela, vilken enligt uppgift – som tidigare nämnts – har finansierat Zelayas valkampanj och kampanj att omvälva statsskicket i Honduras till tonen av 400 miljoner dollar.

Media: DN, SvD, Helsingborgs Dagblad.

Uppdatering 2009-10-06: Spanien har idag nämnts som asylland, baserat på rykten. Sveriges utrikesminister har nu också sagt att krisen inte hotar världsfreden och att det därför är en inre angelägenhet som honduranerna själva får lösa. Det är tydligt att alla pjäser står på plats för de avslutande dragen. Eftersom alla förhandlingar i landet nu förs i det tysta så kan man bara gissa om innehållet. Själv gissar jag att Zelaya inser att slaget är förlorat, och att han mest tänker på sin och familjens säkerhet nu.

Sabá, Dole, bananer och mord

Uppdatering 2009-10-15 08:35 ET: Dole har dragit tillbaka sin stämning, skriver DN. Bland de riksdagsmän som engagerat sig märks Luciano Astudillo, som tidigare bland annat engagerat sig för kidnappningsoffer i Colombia.

Uppdatering 2009-10-05 09:36 ET: DN skriver idag att filmen om Dole nu kommer till Sverige.

Uppdatering 2009-08-05 13:29 ET – Enligt DN har Dole skickat brev till flera svenska journalister i vilka de anklagar filmen för att utelämna avgörande fakta.

Ursprunglig text 2009-08-03 22:29 ET – Sydsvenskan rapporterar om filmen Bananas!, visad i Båstad. Det väcker ett obehagligt minne. Efter orkanen Mitch jobbade jag lite med återuppbyggnad av broar i Honduras. Den största bron som Sverige ansvarade för var den över floden Aguán, vid Sabá, i norra Honduras mellan La Ceiba och Trujillo. Det är en liten “stad” med ett regelbundet gatunät, kanske 20 gånger 20 gator, och med enkla men funktionella enfamiljs trähus.

Det finns två stora bananbolag i Honduras, Dole (fd Standard Fruit) och Chiquita (fd United Fruit, och vars lokala bolag heter Tela Railroad Company. De senare finns i Sula-dalen, medan Dole finns just vid Aguán.

Bananbolaget var inte oskyldigt till att bron förstördes. De hade vallat in en stor del av flodplanet, så att flödet under bron blev på tok för högt. Flera bropelare underminerades och sjönk. Den nya bron gjordes hela 270 m lång, på min inrådan. Längst i landet blev det. Samtidigt flyttade Dole bak sina vallar betydligt. Men det var inte det jag skulle blogga om, utan om något som hände i Sabá en dag när jag inte var där.

En aktivist som hade jobbat för att få Dole att betala ersättning till bananarbetare som drabbats av det gift som filmen handlade om, blev nerskjuten på öppen gata av två män.

Om det är förenat med livsfara att ens prata om dessa saker i Honduras bör det väl inte förvåna att filmmakare blir stämda. Det enda som är lite underligt är att de stäms i Sverige. Ofogsstämningar fungerar ju bra i USA, men i Sverige? [Se kommentarer: Stämningen var tydligen i USA trots att svaranden är svensk. Typisk amerikansk ofogstämning att inte väcka talan i svarandens jurisdiktion.]

Bro
Bro i Sula-dalen vid El Progreso. Här har Tela Railroad Company sina bananodlingar.

A Democracy Must Defend Itself, also Honduras

Every state has two classes of potential enemies: External, and Internal. The defense against external enemies is allowed in the UN charter, as every country has the right to defend itself if attacked militarily.

The defense against internal enemies is an internal matter, though. A revolution in a country is not a matter for the international community.

For this reason, if one state wished to take control of another state, the only method that they can get away with is to disguise an overthrow of the constitution as an internal matter. Such an act would not violate any international law, only the national laws in the country under attack.

An attempt to overthrow the constitution or government is in Honduras called “delito contra el forma de gobierno,” meaning ‘crime against the form of government.’ In Swedish law that is called “högmålsbrott,” which is subdivided into “uppror,” i.e., revolution, if it is a domestic affair, and “högförräderi,” ‘high treason,’ if it is done with foreign assistance. This is the most severe crime that Zelaya is formally accused of.

The institutions in charge of defending law and order in Honduras acted according to their purpose in defending the country from an internal threat, when Zelaya was removed from office. A new president was installed, a new government set up, and the constitutional continuity was preserved.

If this had been an internal Honduran affair it would have ended there, but it wasn’t. The attack against the form of government was directed from Caracas, Venezuela. Using media, Zelaya’s co-conspirer Chávez managed to dupe the world into believing that there had been a military coup d’état. As a result, he managed to get all international institutions on his side, against the constitutional democracy of Honduras.

Chávez also relied on paid demonstrators and rioters within the country, amplified by people with limited understanding of the laws who genuinely believed that a coup had taken place, and who were strengthened in their belief by the whole world saying so.

However, Honduras is and remains a democracy, defending itself against an assault on its very fabric.

The assailants have used peaceful demonstrations, violent demonstrations, riots, propaganda lies, staged clashes for media effects, and more, all to portray the democratic government as a repressive military regime. While most serious media have managed to filter out most of the propaganda lies, they have still swallowed the basic lie that it was a coup, and many bloggers and online media have spread even the hysterical lies.

Well-intended but ignorant and naïve “help workers” from richer countries have become propaganda mouthpieces for the anti-democratic forces in this upside-down world, where the real coupsters accuse the democratic institutions of being coupsters.

It took many weeks but slowly the conditions in the country returned towards normalcy. Until Zelaya returned and sought asylum at the Brazilian embassy, and from there tried to rally a mob to overthrow the government. This created a new situation of internal threat to the form of government, since both Zelaya and the mob leaders professed to wishing to overthrow the constitution.

At this point, about 3 months after exiling Zelaya from the country, the democratic government saw itself compelled to declare a state of emergency (called “estado de sitio,” literally ‘state of siege’). In agreement with the constitution, certain civil liberties were suspended for a limited time in order to control the internal threat that the country was facing.

The order contained strict requirements for the security forces to follow protocols to assure that the government can demonstrate that nobody is tortured, since accusations have been made in the past. Honduras has an independent ombudsman for human rights, but the strategy of the real coupsters is to allege that he is biased, and then present fake reports from organizations that lack an institutional foundation, such as NGOs that are nothing but a front for Chávez. [See also this article on Human Rights.]

This attack against Honduras is very real, it is very well orchestrated, and it came within hours of succeeding. If it wasn’t for the determination of key persons at the democratic institutions in Honduras, the democracy would have fallen. Among Latinos in Miami, Honduras is looked up to. Their perseverance in the face of the whole world just adds to the admiration.

A lesson that they have learned the hard way is that having a very large social gap in the country is a security risk. Even if there is no domestic revolution, as in Russia and Cuba, it opens the door for foreign-supported coups as the one Zelaya attempted in Honduras. Hopefully the ability for all citizens to participate in the democratic process will be addressed in Honduras as a result. It is also quite likely that the constitution will be amended as a result, but legally, and not in the way that Chávez wanted. A proposal that has been suggested is some form of parliamentarian system, whereby the executive is elected by the congress so that the head of government cannot so easily be bought as today (Zelaya is allegedly in debt to Chávez to the tune of $400 million).

PS, added 2009-10-18: On 2009-10-10, New York Times ran an opinion piece that clearly outlined how the real coupster of June 28th was Manuel Zelaya, and that his ousting actually prevented the coup, rather than being the coup, as the world has come to believe based on Chavez’ propaganda.

Mel Zelaya, failed coupster
Mel Zelaya, failed coupster

Är Honduras en principfråga om korruption?

Follow the money, heter det. Så låt oss se vart pengarna tar oss när det gäller Honduras. Zelaya är skyldig Chavez 400 miljoner dollar. När han valdes var det bara 4 affärsmän i landet som stödde honom, men ändå hade han lika gott om pengar som sin motståndare. En bankkälla har skvallrat för mig om varifrån och hur han fick pengar: Från FMLN i El Salvador via en namngiven bank i Honduras. FMLN är regeringsparti sedan 3 månader, men förr var det en kommunistisk gerilla. De hjälpte för övrigt Zelaya tillbaka, och det har resulterat i att en undersökningskommiskon nu tillsatts i landets kongress.

Men FMLN var bara mellanhand. Den verkliga källan för alla pengar var Chavez.

Ponera att allt detta är riktigt, och det finns ingen anledning att tvivla på uppgifterna. Om Zelaya inte återinsätts så har Chavez kastat pengarna i sjön, för det han ville ha i utbyte var en omstörtning av statsskicket i Honduras. Därom råder ingen som helst tvekan eftersom han till och med har hotat med krig, först om processen avbröts, sedan om inte Zelaya återinsattes. (De som stödjer denna plan, däribland den av Chavez avlönade bondeledaren Rafael Alegria, kallar inte detta för högmålsbrott, men det är domstolens sak att avgöra och de har redan dömt att det strider mot grundlagen.)

Det märkliga är att presidenter i andra länder, till exempel Barack Obama, trycker på hårt för att Zelaya skall återinsättas trots hans högförräderi. Det kan finnas olika förklaringar: dumhet, okunnighet, envishet, beslut fattade med ofullständig information, och så vidare. Men en mycket otrevlig förklaring kan vara följande.

Alla presidenter som väljs i personval och som för sin valkampanj är beroende av ekonomiska bidrag kommer naturligtvis att stå i skuld till sina donatorer, just som Zelaya står i skuld till Chavez.

Skulden är utomjuridisk och kan inte drivas in i domstol. Den är av samma slag som en spelskuld i Sverige, eller en skuld ibland brottslingar.

Och här kommer poängen: Om en president som Obama skulle acceptera att Zelaya avsätts, så skulle han sätta ett prejudikat, och sända en signal till sina egna finansiärer att det kan vara en osäker investering att köpa en president. Därför gissar jag att de som sysslar med köp av presidenter trycker på hårt för att Zelaya skall återinsättas.

Vilken utväg finns ur detta? Att betala av Chavez är naturligtvis orimligt. Att ge honom det han vill ha likaså. Hans intresse för Honduras handlar inte om att de fattiga skall få det bätre, utan det är att bli av med Palmerola-basen (USA-basen är officiellt omdöpt till Soto Caño, men alla säger Palmerola fortfarande), att bli av med DEA så att kokainsmugglingen underlättas, och kanske att ha kontroll över den olja som man tror skall finnas i Honduras.

Den enda utväg jag ser är att länder utan systemisk korruption – t.ex. Sverige – går i bräschen, sätter ner foten, och gör klart att man kan inte acceptera att världspolitiken styrs av sådana som köper presidenter. Lagen skall gälla och därmed punkt.

Lösning nära

Den utsände diplomaten från OAS, John Biehl, meddelar nu att Micheletti och Zelaya har kommit överens om att inleda en dialog nästa vecka. Den sittande presidenten kommer att inbjuda till dialog, och den fd kommer att acceptera, om detta råder nu enighet.

Så långt kom aldrig Oscar Arias i sina medlingsförsök. Han har nu eliminerat sig själv från processen genom att kalla Honduras grundlag en clownutstyrsel. Det är väl hans sätt att säga “det var inte mitt fel att jag la fram ett förslag som stred mot grundlagen, det var grundlagens fel som stred mot mina förutfattade meningar.” Med tanke på att han inte läste grundlagen i förväg, vägrade lyssna på Honduras då de erbjöd sig att informera honom om juridiken bakom maktskiftet, och med kunskap om de dödsfall, det lidande, och de ekonomiska konsekvenser som följt av att världen – för att stödja medlaren – envist stött brottslingen mot lagen, så skulle det inte förvåna om detta går till historien som den mest katastrofala medlingsinsatsen någonsin.

Men bollen är nu tillbaka hos OAS. Som Biehl sa, “Jag ser en verkligt ärlig inställning. Det finns mycket vilja hos bägge parter att ha en verkligt honduransk dialog, som inte är en förhalningstaktik för någon, utan som tjänar till att lösa krisen och förstärka demokratin.”

Till och med OAS ordförande Insulza har talat med Micheletti, rapporteras det, vilket är ett stort steg framåt med tanke på att Insulza vid sitt första besök vägrade att ens träffa någon från den nuvarande regeringen.

Svenska media grundlurade om Honduras

Svenska media har blivit grundlurade om Honduras av personer med nationalsocialistiska sympatier.

Då president Zelaya avsattes av högsta domstolen och kongressen den 28 juni, presenterades det för världen som en statskupp. Trots att den president som tog över, Roberto Micheletti, har agerat på ett föredömligt sätt vilket faktiskt har lett till ett minskat, inte ökat, våld i landet, har omvärldens media varit fulla av skräckskildringar om förtryck, utomrättsliga avrättningar, godtyckliga fängslingar, och så vidare.

Om man granskar ursprunget för dessa hysteriska historier så leder alla spår tillbaka till en enda radiostation i Honduras, Radio Globo. Efter att Zelaya återvände den 21 september är det också den radiostationen som konsekvent har sänt ut upprop om uppror. Därifrån har demonstrationer styrts, men det är långt ifrån alltid dessa varit fredliga. Man har plundrat affärer, saboterat, och idkat sig åt allmän vandalism i syfte att förstöra ekonomin och göra landet oregerligt.

Härom dagen införde Micheletti undantagslagar, vilket grundlagen tillåter i fall av allvarliga störning av den allmänna ordningen. Bland det första man gjorde var att stänga Radio Globo. Till skillnad från Chavez mediastängningar i Venezuela, i vilka han ger sändningstillståndet till någon annan, har dessa kvar sändningstillståndet och kommer att kunna återuppta sändningarna när förhållandena har normaliserats.

Men innan Radio Globo stängde sände de den 25 september följande intervju med stationens chef David Romero. Han säger i inspelningen nedan:

“Ibland undrar jag om inte Hitler hade rätt i att utrota den där rasen i den berömda förintelsen. Om det finns människor som skadar detta land så är det judarna, israelerna. Jag vill denna eftermiddag, här på Radio Globo, nämna med förnamn och efternamn de två officerare ur den judiska armén som arbetar med militären i vårt land och som är ansvariga för att göra alla dessa konspiratoriska och fördolda saker, och allt som händer med republikens president.”

“Efter att jag har upptäckt detta har jag frågat mig varför; varför lät vi inte Hitler slutföra sin historiska uppgift? Ursäkta mitt plötsliga groteska uttryck. Men jag frågar mig efter att jag har förstått detta och mycket mer. Jag tror att det skulle ha varit rätt och riktigt om Hitler hade fått slutföra sin historiska vision.”

Med tanke på att det är “sanningen” från denna radiokanal som färgat TT:s, och därmed hela svenska medielandskapets, rapportering så måste man fråga sig hur långt en demokrati kan tillåta sig att låta nyhetsjournalistiken sjunka innan den förlorar förmågan att försvara sig mot kamouflerade angrepp.

Uppdatering 2009-10-04: Associated Press rapporterar nu också om detta, och uppger att David Romero nu tar avstånd från sina egna utsagor. Wall Street Journal ser det emellertid som en del av ett större mönster som har förgreningar till Chávez bindningar till Ahmedinejad i Iran. De uppger också att Romero har ett förflutet på yttersta vänsterkanten, och att han suttit i fängelse för våldtäkt på sin egen dotter. Själv förstår jag inte varför det är relevant för frågan om anti-semitism. Det visar sig dock vid läsning av Associated Press att det finns en koppling; Romero är nämligen ättling till en judisk immigrant, så då är ju hans dotter också delvis judinna. Fast inte tror jag det var det WSJ syftade på…

English translation of the director of Radio Globo: “Sometimes I wonder if Hitler wasn’t right to have exterminated that race with the famous Holocaust. If there is a people who do harm in this country it is the Jews, the Israelites. I want this afternoon to say on Radio Globo, the full name of the two officers of the Jewish army that are working with the armed forces our country and who are in charge of doing all these acts of conspiracy, undercover activities, and everything that is happening to the president of the Republic.”

“After I have found this out I have asked myself, ‘Why?’ Why didn’t we let Hitler accomplish his historical mission? Forgive my sudden grotesque expression. But, after I have found this out, and many other things, I ask myself. I think it would have been just and valid if Hitler would have been able to terminate his historic vision.”

El director de Radio Globo habla: “Hay veces que me pregunto si Hitler no tuvo, tuvo la razón de haber terminado con esa raza con el famoso Holocausto. Si hay gente que hace daño en este país son judíos, los israelitas. Yo quiero esta tarde aquí en Radio Globo decir, con nombre y apellido, quienes son los dos oficiales del ejército judío que están trabajando con las Fuerzas Armadas de nuestro país y que se están encargando de hacer todas estas actividades de conspiración y acciones encubiertas y todo lo que le está pasando al Presidente de la República.”

“Después de que me he enterado me pregunto por qué, por qué no dejamos a Hitler que cumpliera su misión histórica. Discúlpenme la expresión grotesca de repente. Pero me pregunto después de que me doy cuenta de esto y muchas cosas más. Yo creo que debió haber sido justo y valedero que Hitler hubiese terminado su visión histórica.”

Sound track i YouTube:

Media: DN, Aftonbladet, Proletären

Denna nyhet på andra språk:

Reaktionen från Anti-Defamation League nämner ett mönster av att anklaga Israel också hos Chávez och Zelaya. Å andra sidan sa Adolfo Facussé, industriman som stödjer Micheletti, att “judarna är våra kusiner och vi tolererar inte ett sådant språk [som i Radio Globo]”. I Honduras finns det många palestinier men få judar, och eftersom de drabbas av samma typ av främlingsfientlighet är det naturligt att palestinierna försvarar judarna.

Fotnot: Den kritik som framförts mot polis och militärpolis om övergrepp mot de mänskliga rättigheterna bör naturligtvis sättas i relation till vad som är normalt i landet, inte vad som är normalt i Sverige. Se UDs rapport från 2007. Den nya regimen har tagit mått och steg för att förbättra situationen för mänskliga rättigheter och beivra övergrepp, enligt muntlig information från en talesman.

Uppdatering 2009-10-06: USAs ambassadör i Honduras, Hugo Llorens, skrev i förrgår ett brev till Alejandro Villatoro, ägare till Radio Globo, i vilket han uttryckte sin förvåning över att radiostationen hade anställt en nyhetsdirektör som inte verkade förstå implikationen av förintelsen, och hur ironiskt det var att denna station själv vädjade om sympati för personer som blivit utsatta för mycket mindre brott mot mänsliga rättigheter än förintelsens offer. Inklusive Villatoro och Romero själva, som sökt Llorens hjälp för att få stationen igång igen.

Chávez räddade Honduras, säger affärsman

Det var Chavez själv som räddade Honduras från diktatur, säger en ledande affärsman. När högsta domstolen och kongressen motsatte sig Zelayas planer tidigare i år så hade Zelaya stöd av huvuddelen av befolkningen. Hans positiva siffror var 73%, de högsta någon Latinamerikansk president haft i sitt tredje år, då riksåklagaren begärde presidenten häktad.

Som bekant uppsökte en bekant Zelaya, som då skrev en avskedsansökan, men dagen efter ångrade han sig och tog med våld det av domstolen beslagtagna valmaterialet, i spetsen för en pöbel. Samma dag hotade Chavez att anfalla Honduras om inte omröstningen genomfördes.

Detta hot från Chavez var den kalldusch som väckte honduranerna, säger nu affärsmannen. Efter avsättandet tyckte endast 28% att det var fel gjort. Nästan 50% av befolkningen verkar ha ändrat uppfattning om Zelaya inom loppet av en vecka drygt.

Chavez är mycket illa omtyckt i Honduras efter att han förolämpade dem vid sitt besök i landet. Att han finansierade Zelaya efter avsättandet, och fortsatte prata för honom, fick Zelayas popularitet att falla ytterligare. Så småningom förstod de vilken PR-katastrof det var och Chavez slutade helt att associera sig med Zelaya.

Det betyder dock inte att kopplingen är borta. Som rapporterats här tidigare är det inte Zelaya själv som ligger bakom kravet att han återinsätts. Han måste, för han står i skuld till Chavez, till tonen av 400 miljoner dollar enligt vad han själv uppgivit till min sagesman.

“Återinsättning eller döden” som Zelaya sa till sina anhängare. Min gissing är att han syftade på sig själv.

När Zelaya stoppades hade Honduras demokrati bara timmar kvar att leva, enligt affärsmannen. Valresultatet var redan inprogrammerat, nyheten var redan bandad, media var på plats beredda att sända det, och Zelaya planerade enligt uppgift att omedelbart gå vidare och röja undan sina motståndare, nämligen de övriga statsmakterna. Den som planerade göra statskupp den 28 juni var Zelaya själv,* men den stoppades.

Men vad händer nu? Faran är naturligtvis inte över, och landets säkerhetstjänst är på högsta vakt.

Presidentkandidaterna från de två ledande partierna, liberalerna och nationalisterna, har bägge tidigare i år uttalat sig för att ändra grundlagen på laglig väg. Som motiv anger de de problem som landet står inför, men däremot inte vad i grundlagen som skulle vara den bakomliggande orsaken. Kopplingen saknas i deras retorik. De övriga två seriösa kandidaterna, en socialdemokrat och en kristdemokrat, har däremot en mera rakryggad hållning enligt många i Honduras, därför att de fokuserar på de reella problemen och inte på dimridåer om grundlagen. De sista två kandidaterna, en vänsterpartist och en oberoende, har hotat bojkotta valet om inte Zelaya återinsätts.

* I Latinamerika kallas det auto-golpe, alltså att göra sig själv till envåldshärskare.

Moget för förhandlingar i Honduras

Som andra land i världen har Brasilien nu lyssnat på Honduras interimsregering, säger landets ombudsman för mänskliga rättigheter, Custodio, efter att en delegation av parlamentsledamöter har träffat de olika statsmatkerna. Det första landet var Tyskland, som besöktes av fyra ledamöter från Honduras.

Samtidigt har den avsatte presidenten Zelaya, som är efterlyst i Honduras, nu sagt till en tidning i Uruguay att han är villig att stå till svars inför domstol, eftersom han anser sig oskyldig. Om han verkligen menar vad han säger och kommer ut ur ambassaden så skulle det ge en omedelbar upplösning på krisen genom att lagen får ha sin gång. Varför han inte bara går ut förtäljer inte artikeln.

OAS representant John Biehl, som är i Honduras för att förbereda utrikesministrarnas besök den 7 oktober, säger att han ser mera rationella och mindre känsloladdade ståndpunkter än tidigare.

En fd presidentkandidat i Honduras, Ramón Villeda Bermúdez, anser att Oscar Arias inte har agerat kompetent som medlare, och att han själv har insett det nu. Vid ett tal i Miami sa han att han nyligen läst Honduras grundlag och anser att den måste vara den sämsta på jordens yta. Det är därför han lagt fram medlingsförslag som var grundlagsvidriga; han var okunnig och ointresserad. Enligt Villeda håller Arias på att två sina händer nu.

Med tanke på att OAS visar tecken på splittring så pekar allt på att tidpunkten för verkliga förhandlingar har kommit. Nu kanske äntligen förslag kan komma på bordet som är baserade på verkligheten och inte på fria fantasier.