Tag Archives: Zelaya

Lösning möjlig i Honduras

Uppdatering 15:47 ET – Reuters rapporterar att ett nytt brev från USAs utrikesdepartement, skrivet igår men känt först idag, antyder en mjukare hållning från Obama. Brevet säger att USA inte stödjer en viss politiker, utan Honduras demokrati. Reuters skriver också att “Högsta Domstolen beordrade [Zelaya] arresterad och den honduranska kongressen godkände senare hans avsättande.” Även om det kan synas som en formuleringsdetalj så avslöjar detta ändå att vinden håller på att svänga till förmån för Honduras folkvalda kongress. Obamaadministrationen är utsatt för påtryckningar från republikanska senatorer som helhjärtat stödjer Honduras linje, och lägger hela skulden för det inträffade på Manuel Zelaya och Venezuelas president Hugo Chávez.

Ursprunglig text 13:51 ET – Enligt en uppgift på twitter, publicerad av Tegucigalpa-tidningen El Heraldo på deras websida, kommer Barack Obama att försöka övertala Manuel Zelaya att acceptera det senaste förslaget från Oscar Arias, dock med undantag för punkten att Zelaya skall bli återinsatt som president. Detta är den enda punkt som Honduras inte på villkors vis säger sig kunna acceptera, så om USA går med på att släppa den innebär det ett oerhört framsteg.

Om detta är riktigt så kan det bara vara en tidsfråga innan Honduras nya president blir internationellt erkänd. En kvarvarande komplikation är dock att flera av Honduras självständiga institutioner, till exemepel högsta domstolen, kan ha problem med att gå med på den amnesti som skulle krävas. Diskussioner pågår just nu om det är möjligt att bevilja amnesti innan någon blivit dömd, eller åtminstone formellt åtalad.

Originaltext: Acuerdo. El ministro de la Presidencia, Rafael Pineda Ponce, aseguró que el presidente de EE UU, Barack Obama, se encargará de convencer a Zelaya para que acepte el acuerdo de paz, pero que lo excluya de volver a la Presidencia. 07:35 -6.

Denna twittertext är också citerad i tidningens artikel här.

Honduras defended democracy against tyranny

Some claim that the succession of president in Honduras on June 28th 2009 was a military coup. In fact, 192 countries out of 192 in the United Nation’s General Assembly decided so under the chairmanship of D’Escoto, a Sandinista revolutionary.

However, as I outlined in my open letter to the foreign minister of Sweden, Carl Bildt, the legal case for calling it a coup just isn’t there. Last Friday I called the foreign department to ask them what they base their position that it was a coup on, and they could not give me a single reference to a legal analysis supporting their position.

Today through e-mail I got a link to an article on the Internet claiming to provide such an analysis. Let me thus examine it.

The author agrees that §239 of Honduras’ constitution would get Zelaya fired if he tried to change the terms of the presidency. Zelaya and his supporters just claim he didn’t–and that is true literally, since he explicitly denied it. His acts speak otherwise, though. This is the conclusion every lawyer that I know who has examined the case has come to, and I would come to the same conclusion if I was in a jury.

However, it is not for you and me to judge, it is for the Supreme Court of Justice in Honduras to judge. They indeed judged that he violated that provision of the Constitution. This fact the author of the article rejects with the words “The Honduran Supreme Court of Justice… falsely accused Manuel Zelaya of attempting a referendum to extend his term in office.” Sooo, exactly who has the last word in legal matters, if not the supreme court? The mob on the street, perhaps? A ruler that has the mob on the street as his power base against the institutions is not unheard of. Such a ruler even has a name. It is “tyrant”. Look it up!

By claiming that the Supreme Court “accused” him of anything, the author has already lost the case. A court does not accuse, a court rules. But, just for the heck of it, let’s see what else he writes.

The author goes on to assert that it does not violate the constitution to establish an Assemblea Nacional Constituyente, a Constituting National Assembly for writing an entirely new constitution. Again, it is not for the mob to decide but for the court, and they did, issuing a cease and desist order on May 27 that covers everyone, and every modification to the plan. It is clear why they did so to me, but that is actually irrelevant; the only thing that matters is that the Court has the final word in a land ruled by law, as opposed to by the mob.

What the author conveniently fails to mention is the final straw that broke the camel’s back. On June 25, president Zelaya issued, in La Gaceta, decree PCM-019-2009 which revoked the unpublished decree PCM-05-2009 of March 23 (the referendum having received a cease and desist order on May 27), plus decree PCM-020-2009, in which it is ordered that a “national opinion poll” is held on June 28, with the question if a fourth ballot box shall be installed in the general elections on November 29, for holding a referendum on whether to create a national constituting assembly. This was a flagrant violation of the court ruling of May 27.

Furthermore, he fails to mention that Zelaya in the head of a mob broke into and took the ballots and ballot boxes that a court had ordered locked up to prevent violations of the injunction. Again, to rely on a mob while violating the law and the other branches of government is a hallmark of a classical tyrant.

Throughout history many have managed to make themselves tyrants due to the meekness of those who defend democracy. In fresh memory we have Adolf Hitler, and in this century we have Hugo Chávez, but history is full of more or less bad apples. Many tyrants have been liked initially by the people, but the destruction of the rule of law eventually tends to undercut the opinion poll numbers of every tyrant.

What makes Honduras so remarkable is that this little insignificant country, the 3rd poorest in the Americas, one of the 10 most dangerous countries of the world in terms of criminality, managed to defend democracy against a very determined and well-funded attempt to create tyranny. If Honduras can, we should be able to as well!

Honduras drar in visum för amerikanska diplomater

Honduras av folkkongressen utsedde president Roberto Micheletti bekräftade att de har beslutat att återkalla diplomatvisa från USA-diplomater. Detta är en reaktion mot att USA har återkallat diplomatvisa från fyra honduraner, nämligen försvarsministern Adolfo Sevilla, kongressens talman Alfredo Saavedra, ombudsmannen för mänskliga rättigheter Ramón Custodio, samt Tomás Arita Valle, domare i högsta domstolen. Custodio bidrog genom sin myndighetsutövning aktivt till att offentliggöra fd president Manuel Zelayas brott mot grundlagen, och Arita skrev under hans arresteringsorder.

“Det är vår rättighet för detta är vårt land… och det är inte möjligt att någon, hur mäktiga de än är, kommer och talar om för oss vad vi skall göra eller förödmjukar oss”, underströk Micheletti.

Samtidigt rapporteras från Nicaragua allt kraftigare kritik mot Zelaya, och mot landets president Daniel Ortega som spenderar stora summor på honom. Kritiken kommer från oppositionspolitiker, näringsliv, och media, men även från Ortega närstående politiker. Zelaya har nu uppehållit sig vid gränsen mot Honduras i över en vecka, vilket lett till mångmiljonförluster i handeln. Det har uppskattats att Honduras har förlorat 4 miljoner dollar, och Nicaragua 8 miljoner.

Betalda av FARC för att demonstrera för Zelaya

Uppdatering 21:15 ET – La Prensa rapporterar att det står helt klart att pengarna kom från FARC, gerillan i Colombia. Uppgifterna som avslöjar dessa pengars ursprung, och de svenska pansarskottens ursprung, kommer från en dator som erövrades från gerillan. Pengarna har använts för att transportera folk till gränsen mot Nicaragua, där Honduras har upprätthållt ett utegångsförbud sen fredag middag för att förebygga oroligheter.

Samtidigt rapporteras att allt fler grupper i Nicaragua vill att Zelaya skall ge sig därifrån eftersom det stoppar handeln längs en av de viktigaste transportvägarna i Centralamerika, speciellt viktig för Nicaragua eftersom det landet saknar hamn på Atlantsidan och är beroende av Puerto Cortéz i Honduras.

Ursprunglig text 16:00 ET – El Heraldo skriver idag om en anteckningsbok med uppgifter om utbetalningar till ledare för olika organisationer i Honduras, för att delta i demonstrationer för återinsättandet av Manuel Zelaya som president. Boken påträffades i en bil tillhörande sonen till Honduras FN-ambassadör. Den senare har fått visumet indraget för misstänkt terroristaktivitet. Ungefär hundrafemtio tusen dollar skall ha förts in i landet för ändamålet. De var avsedda för organisationer som organiserar arbetare i industri och jordbruk.

Summor som har betalats ut till ledare för olika organisationer, i US dollar, daterat den 24 juli 2009.

Zelaya och Micheletti pratar förbi varandra hos Arias

Orsaken till att ingen av parterna ger med sig en tum då de förhandlar om Honduras öde med Oscar Arias som förhandlare, är att de utgår från olika synsätt på det som hänt. För Zelaya är det en politisk fråga, att hans politik att hjälpa de fattiga inte var omtyckt bland de rika, och att han därför blev avsatt i en militärkupp. Detta var den bild som inledningsvis kablades ut över världen, med hjälp inte minst av Cháves TV-kanal teleSUR.

För Micheletti, honduras parlament, domstolsväsende, militär, samhällsapprat, och majoriteten av befolkningen är det dock en juridisk fråga. Zelaya bröt mot ett strikt förbud i grundlagen och förlorade därför presidentämbetet på laglig väg. Som komplikation tillkommer att han tog hjälp av främmande makt i detta brott, och därför också är anklagad för landsförräderi. Att denna främmande makt också brutit mot Honduras suveränitet bidrog till att avsättandet blev tvunget att göras på ett sätt som liknade en militärkupp. Chávez och Zelaya har spelat ett spel i vilket Honduras blev tvunget att göra stora ekonomiska uppoffringar för att inte förlora. Men ingen ångrar sig; alla jag talat med är övertygade om att man gjorde det enda rätta.

Frågan är bara om Zelaya kommer att acceptera den amnesti som erbjudits honom och återvända till sitt hemland, eller om han föredrar att leva som landsflyktig vänsterhjälte resten av sitt liv. Det är svårt att se något annat realistiskt alternativ för honom.

Varför kastades Zelaya ut ur Honduras?

Det som hände morgonen den 28 juni kom inte som en blixt från en klar himmel. Själv hade jag vetat om att Zelaya skulle komma att avsättas sedan kvällen den 25 juni, även om jag inte fått höra detaljerna eftersom vi talade på en öppen telefonledning. Naturligtvis förstod jag att militären skulle användas, eftersom i Honduras militärpolisen är deras motsvarighet till vår kravallpolis och specialstyrkor. Att arrestera Zelaya skulle kräva vapenmakt eftersom han omgavs av personliga livvakter som inte stod under polisens befäl.

Nu när alla legala dokument sedan länge funnits tillgängliga så vet hela världen att detta inte var en kupp, därför att Zelaya inte längre var president då han arresterades och flögs till Costa Rica. Frågan är dock varför han flögs till Costa Rica istället för att sättas i buren. Att utvisa en medborgare ur ett land strider både mot folkrätten och mot Honduras grundlag.

Det har förekommit motsägelsefulla uppgifter om detta. Högsta Domstolen har påstått att de beordrade militären, men en närmare läsning av deras dokument visar att de inte beordrade dem att sända honom ur landet. Försvarets högste juridiskt ansvarige har hävdat att militären själva tog det beslutet under natten, då operationen var igång. Motivet skulle vara att förhindra ett blodbad. De visste nämligen, enligt honom (se “Myteriet i Honduras” nedan), att det fanns många beväpnade utländska infiltratörer i landet, redo att hetsa upp en folkmobb i akt och mening att skapa martyrer genom att storma den militärförläggning eller häkte där den före detta presidenten hölls. Militären tog på sig det fulla ansvaret för beslutet och sade sig vara beredda att ta det straff de dömdes till.

Ingen av de versionerna är dock helt korrekt, efter vad jag nu fått höra. Då Högsta Domstolen dömde att presidenten hade brutit mot §239 andra stycket och därför omedelbart upphört att vara president, så beordrade de militären att arrestera Zelaya och sätta honom i häkte. Tidigare har jag fått höra att den amerikanska ambassadören informerades, så att USA skulle vara medveten om vem som var statschef i landet. Istället för att bara notera faktum så påstås denne ha varnat Zelaya, som i sin tur förvarnade alla supportrar och utländska makter som stödde honom. Om detta står i pressen, och Zelaya kallade det en “teknisk statskupp”. Vad jag förstår utfärdade han eller någon nära honom instruktioner om att en pöbel skulle frita honom med våld om han ändå arresterades. I det läget sköts arresteringen upp, och man vart tvungen att ändra planen till att förpassa Zelaya ut ur riket för att undvika ett blodbad. Den som förvarnade Zelaya om att han skulle komma att bli arresterad, vem det nu var (det kan också ha varit en honduransk femtekolonnare), är alltså den som skall bära hundhuvudet här.

Att han kastades ut i pyjamas [rättelse: detta är en lögn påhittad av Zelaya, bildbevis har lagts fram av militären i domstol] hade rimligtvis att göra med skyndsamheten som krävdes, eftersom hans anhängare fanns där och började kalla på förstärkningar. Likaså förklarar detta varför media stängdes ner, även utländska, och strömmen: Man var tvungen att stänga ner alla kommunikationsmöjligheter som de kunde använda för att mobilisera ett uppbåd – och detta inkluderade utländska media eftersom främmande makt med kontroll över media var inblandad. Beslutet var beklagligt men riktigt, och även om det fick händelsen att framstå som en klassisk militärkupp så vinner sanningen gradvis terräng. Det viktigaste för Honduras demokratiska institutioner var att ingen skulle dö eller skadas, och ingen dog heller (förrän Zelaya försökte ta sig tillbaka). Efteråt har många av de utländska infiltratörerna arresterats.

Det var alltså inte militären som tog beslutet, utan hela statsapparaten, trots att det var olagligt, men det gjordes för att rädda nationen. Militären fick bara ta på sig ansvaret, i nationens tjänst. De verkliga skurkarna i detta är naturligtvis de främmande stater som sänt in beväpnade infiltratörer, och som i tid och otid hotar Honduras med militärt våld.

Recenta svenska tidningsartiklar om Honduras: “Zelaya får inte makten tillbaka” (SvD), “Zelaya får inte makten tillbaka” (DN).

Zelaya vägrade lyda Högsta Domstolen

Dagen innan han kastades ut ur Honduras tackade Zelaya själv “alla länder” i OAS, inklusive USA alltså, för att ha förhindrat en “teknisk statskupp” av “parlamentet, högsta domstolen och medlemmar av militären”. Detta kan nu tolkas till hans nackdel, för det avslöjar att statsmakten i Honduras försökte att skilja honom från makten på fredlig väg, och att det var först när han satte sig över de två andra jämbördiga statsmakterna som han blev utkastad med våld – i en akt av myteri, inte en statskupp (se tidigare blogginlägg “Myteriet i Honduras”).

Det förefaller klart att i första hand försökte de demokratiska institutionerna i Honduras få presidenten att avgå frivilligt, men då han vägrade så blev de tvungna att gå igenom en rättslig process. Militären tog i det läget lagen i egna händer med känt resultat.

Chavez bakom skottlossningen i Honduras

2009-07-08 12:00 ET, senaste uppdaterad 16:35 – Oroligheterna i Honduras som ledde till det första dödsfallet i söndags då Zelaya försökte landa var planerade av Hugo Chavez. Det skriver tidningen El Heraldo i Honduras, och baserar sig på vad som Venezuelas president hade glömt sudda ut på sin vita tavla innan han bjöd in journalister att fotografera hur han följde Zelayas flygning på TV (se bild).

På tavlan står det “051345JUL09 Enjambre de abejas africanas, Tribuna Presidencial, heridos por picadas y desesperación de las personas”. Fast sista ordet är bara ett P., så det kan syfta på antingen personas eller población, men innebörden blir densamma.

Det är först militär kod för datum och tid (i ISO, 20090705 13:45). Det var just den tidpunkt då folket bröt igenom militärens avspärrning och tog sig ända fram till flygplatsen. Sen står det “grupper av afrikanska bin”, vilket syftar på en folkmobb, speciellt då den angriper ordningsmakten. Det mest graverande är dock “sårade genom stick och att människorna blir desperata”. Detta i kombination med Zelayas uppmaning från flygplanet, just då fotot ovan togs, till folket att anfalla militären och ta sig in på flygplatsen för att rensa landningsbanan, är en klar indikation på att Chavez och Zelaya agerade tillsammans i akt och mening att skapa kaos, att få fram en martyr.

“Tribuna” betyder just en pulpit, en upphöjd plats varifrån man kan tilltala allmänheten – just det Zelaya gjorde vid den tidpunkt då bilden togs (se text på TVn: “Voz Manuel Zelaya – en vivo”, alltså, ‘Manuel Zelayas röst live’). Hela koden stämmer precis med vad som skedde, och det var som bekant ett venezolanskt flygplan (som för övrigt kränkte honduranskt luftrum).

En tonåring dog, enligt uppgift från myndigheterna skjuten i nacken. Samtidigt använde militären gummikulor, enligt uppgift. Bilden som tonar fram är därför att Zelaya tar order från Chavez för att destabilisera sitt eget land, utan att bry sig om att folk dör – tvärtom, det verkar ha varit själva syftet.

Samma artikel finns i La Prensa, med en bild i högre upplösning.

Fotnot: Detta visar att DNs rapportering (se nedan) verkligen var godtrogen, och att de föll för Chavez propaganda. Skäms!

ENGLISH SUMMARY: While Zelaya was talking to people encouraging them to attack the airport Sunday (see TV text), the text on Chávez’ whiteboard read in translation “5 July 2009, 1:45 PM, swarms of african bees, presidential pulpit, wounded through stings and desperation among the people.” Swarms of african bees is military code for gangs of thugs. In other stories it has been reported how the “demonstrators” were paid before and after the event. The time on the whiteboard matches the time of the attack and the events on the live TV. The plane was Venezuelan. It is obvious that the goal was to create martyrs.

Mera dokument från Honduras

Här finns en kopia på högsta domstolens order att arrestera president Zelaya för bland annat landsförräderi, utfärdat den 26 juni 2009.

Här är den officiella notisen om folkomröstningen i La Gaceta, i vilken det står klart och tydligt att det gäller en konstituerande grundlagsförsamling, vilket ju betyder att den gamla grundlagen skulle upphävas, vilket i sin tur aktiverar den paragraf jag nämner nedan. Det var bland annat detta som föranledde den arresteringsorder jag nämnde i första stycket.

Att valmaterialet kom från Venezuela har rapporterats tidigare i Sverige (nyheter24, SR). Det finns dock en brist i den senare rapporten, för den påstår att den utlysta omröstningen bryter mot en lag, men den bryter även mot en av de paragrafer i grundlagen som är satta i sten, och brott mot vilken leder till automatisk förlust av position för presidenten.

Att demonstranterna för Zelaya är betalda är något som sagts länge och av många i Honduras, men att hitta käller är inte så lätt. Här är dock en.

Konflikten i Honduras i ett nötskal

Förra året började den tidigare höger-presidenten Zelaya närma Honduras till vänsteralliansen ALBA, ledd av Hugo Chavez i Venezuela. Tack vare det fick man köpa billig olja på kredit. Strax efteråt föreslog Zelaya att en konstituerande grundlagsförsamling skulle tillsättas. Alltså, inte ändringar till grundlagen, utan en total omskrivning. Detta strider mot gällande grundlag. Högsta Domstolen fann det mycket riktigt olagligt. I det läget tog Zelaya emot materiell hjälp från främmande makt för att genomdriva sina grundlagsvidriga planer. I Sverige vore detta givetvis landsförräderi. Källdokumenten är länkade i inlägget nedan så att jurister som kan spanska själva kan dra sina slutsatser.

Så varför åtalades och dömdes han inte för landsförräderi, istället för att avsättas i något som i alla stycken liknar en traditionell militärkupp? Antingen det beror på galloperande inkompetens hos de övriga statsmakterna (parlamentet och högsta domstolen), eller det beror på att grundlagen saknar en procedur för avsättande av presidenten, så fråntar det inte det faktum att det finns prima facie bevis för att Zelaya har begått landsförräderi, som jag beskrev ovan.

Sen är det en annan sak att söndagens händelser var uppenbart olagliga till proceduren, och att en förundersökning bör inledas mot de ansvariga, även om det skulle visa sig vara parlamentet och högsta domstolen. Det olagliga bestod naturligtvis i att inte respektera Zelayas mänskliga rättigheter,* vilka även garanteras av Honduras grundlag.

* Rättelse: Att hans rättigheter inte respekterades kan ifrågasättas, ty Honduras hävdar att det är en propagandalögn.