Konturerna börjar klarna nu om vad Honduras strategi är, efter att Zelaya förra måndagen återvände till Tegucigalpa och förskansade sig i Brasiliens ambassad. Eftersom ambassaden är skyddad så är han säker där, men nu finns en plan att döma av vad som hänt i helgen.
Efter att juridiska experter sammanträtt i flera dagar förra veckan och läst på om folkrätten har de av allt att döma hittat ett legalt sätt att få slut på den akuta krisen, orsakad av att Zelaya uppviglar folket till resning under skydd av ambassadens diplomatiska immunitet.
Den första öppningen ges av att Brasilien inte erkänner Micheletti som president. Det betyder att Honduras kan upphäva ambassadens diplomatiska skydd. Men de kan inte ta olika mått och steg mot olika länder i samma situation. Därför har de – och detta är förklaringen enligt min analys – nu utfärdat ett påbud att samtliga diplomater i landet, liksom återvändande ambassadörer, måste ackrediteras på nytt, och att samtliga ambassader måste avlägsna sina flaggor och officiella skyltar. De kommer samtliga att bli vanliga kontorsbyggnader om de inte gör detta. Alla kommer att förlora det diplomatiska skyddet. Detta garanterar samtidigt att inte Zelaya bara flyttas till en annan ambassad.
Men, vad händer då om den före detta ambassaden blir bostad? Husrannsakan kan inte heller göras utan vidare.
Nu kommer schackdrag nummer två. Regeringen har utfärdat undantagstillstånd, helt enligt grundlagen, vilket ger polisen den möjligheten. Så snart ambassaden upphör att vara ambassad kommer den att vara helt utan skydd.
Detta är helt i laga ordning, och är ett sätt för Micheletti att sätta hårt mot hårt och visa att man menar allvar. Samtidigt har man dock sagt att man inte kommer att tränga in i ambassaden. Det lämnar dock en förmodligen avsiktlig osäkerhet – menar man huset som sådant, eller funktionen, vilken ju kan upphöra när den tidigare givna fristen om 10 dagar går ut?
Nu är det omvärldens drag. De misslyckades med att enas i OAS igår. Det betyder en seger för Micheletti så långt, för nu är motståndet splittrat. Många länder drabbas därför att några få bryter mot folkrätten.
Världsopinionen börjar också vändas, inte minst därför att en rapport från USAs kongress nu kommit ut med slutsatsen att allt gick lagligt till vid avsättandet. Att expatrieringen till Costa Rica var olaglig är alla eniga om, fast med tanke på att alternativet för Zelaya var fängelse så borde han dock inte klaga. Världens media står nu i kö i Tegucigalpa för att få intervjua Micheletti, efter att i månader inte ha lyssnat på regimen. Allt pekar på en snar och fredlig upplösning.
Så snart Zelayas status är bestämd, enligt det ultimatum som gavs, och han antingen utlämnas till Honduras eller ges asyl i Brasilien, så kommer undantagstillståndet att upphävas, diplomatiska relationer att återupptas, och Honduras kommer att ha klarat detta elddop i demokrati.
Det enda som kan förhindra den upplösningen är krig – inbördeskrig, eller invasion, och bägge alternativen ter sig som absurda idag, inte minst med tanke på den mediokra uppslutning som Zelaya fick vid sitt uppviglingsförsök till “slutoffensiv” igår. Det Chávez kan göra är att starta en terrorvåg, eller att försöka köpa nästa president också, men chanserna att lyckas är minimala med tanke på det djupa förakt honduranerna har kommit att känna för den bolivarianske revolutionären. Hans hatfyllda socialism är förhatlig för det fredliga folket, skulle man kunna säga.
Tillägg 21:40 ET: Honduras har gjort klart så många gånger nu, på olika sätt, att man kommer att respektera och skydda ambassaden, att det inte lämnar utrymme för att tro att den kommer att invaderas, och knappast heller att el och vatten kommer att stängas av fast det kan vara mera osäkert. Men av bilder och artiklar att döma kan man ha en annan strategi, nämligen att ge den ett övermått av skydd. Och säkerhet. Nämligen så mycket säkerhet att den kan upplevas som ett fängelse av de som är där inne. Hmm, undrar just…