Tag Archives: högsta domstolen

Historiskt åtal av generaler i Honduras inlett

Publicerad 18:55, uppdaterad 22:45 ET: Idag på eftermiddagen kom de sex militärerna i Honduras högsta militärledning till Högsta Domstolen för att få åtalspunkterna upplästa och deklarera sin inställning till åtalet, skriver El Heraldo. En stor skara journalister från diverse länder följer rättegången från utanför rättssalen, eftersom de tyvärr inte tillåts att komma in. Förhoppningsvis kan försvaret be om en öppen rättegång, om jag får önska mig hur jag skulle vilja ha det.

Åtalet avser att militären den 28 juni 2009 bröt mot en order från precis samma domstol som nu har att döma dem.

Ordern avsåg att arrestera den dåvarande presidenten, Zelaya, så att han skulle kunna ställas inför rätta för sina brott mot en annan av högsta domstolens order. Istället sände militären Zelaya till Costa Rica och släppte honom fri. I San José satte han omedelbart sprätt på 90 tusen dollar av Honduras statskassa, och – otacksamt nog – anklagade han militärerna för att ha utfört en militärkupp, och för att ha landsförvisat honom.

Åtalet i den nu inledda rättegången avser två brott i anslutning till denna händelse: Dels myndighetsmissbruk för att ha låtit Zelaya undslippa rättvisan, dels brott mot grundlagen för att ha landsförvisat en medborgare.

Försvarets linje är ännu inte klar, annat än att de avser att bevisa sig oskyldiga. Så här från åskådarplats kan man dock omedelbart konstatera att de två åtalspunkterna på sätt och vis motsäger varandra. Om Zelaya skulle vilja återvända så kan han också när som helst promenera ut från Brasiliens ambassad. Landsförvisningen är därför en chimär på grund av att han inte vill återvända till ett land där han kommer att åka direkt i finkan. Den enda åtalspunkt som motsvaras av ett reellt brott torde därför vara den första.

Om anklagelsen om att ha förgripit sig på Zelayas mänskliga rättigheter bortfaller, då ser det genast ljusare ut för försvaret. Dess uppgift inskränker sig då till att överbevisa domstolen om att det var befogat att låta en misstänkt brottsling undslippa rättvisan (åtminstone tillfälligt) för att minska risken för andra brott, nämligen våldsbrott som skulle kunna innebära att ett antal personer miste livet. Att döma av uppgifter i en intervju i början av juli var det så militären resonerade. Den överste som då intervjuades är emellertid inte, vad jag vet, en del av försvararna nu, så tills vidare kan jag bara gissa beträffande deras strategi.

Domstolen beviljade inte åklagarens begäran att häkta militärerna. De får gå fria under förhandlingarnas lopp, men får inte lov att lämna landet. Försvaret gjorde ingen deklaration idag torsdag. Huvudförhandlingarna inleds nästa torsdag.

Romeo Vasquez, militärchefen, som står åtalad jämte 5 kollegor, då han lämnade rättegångssalen i högsta domstolen.
Romeo Vasquez, militärchefen, som står åtalad jämte 5 kollegor, då han lämnade rättegångssalen i högsta domstolen.

Detta åtal har varit länge efterlängtat i Honduras, för det är det slutliga beviset på att det inte var en kupp den 28 juni, utan att det var landets demokratiska institutioner som agerade för att försvara grundlagen, rättstaten, maktdelningen och demokratin.

Åtalet är historiskt unikt. Det visar att militären inte längre är de som bestämmer i Honduras, utan att en konstitutionell demokrati definitivt har slagit rot.

Det svenska biståndet för demokratiutveckling och mänskliga rättigheter de senaste åren har av allt att döma inte varit förgäves. Den fula ankungen har vuxit upp och blivit en svan.

Den stora händelsen nu är givetvis jordbävningskatastrofen i Haiti. Även Honduras har sänt personal idag för att hjälpa till att rädda liv.

Fotnot: Efter att Zelaya släppts i Costa Rica avsatte landets folkvalda kongress honom för brott mot grundlagen, och tillsatte Roberto Micheletti som interimspresident för resten av mandatperioden. I ordinarie val den 29 november valdes Porfirio Lobo till president för nästa mandatperiod, vilken börjar den 27 januari i år.

Media: DN, SvD, GP, ACJ (English), El Heraldo.

PS. Jag har tidigare argumenterat (på spanska) för varför åtalet är så viktigt.

Varför kastades Zelaya ut ur Honduras?

Det som hände morgonen den 28 juni kom inte som en blixt från en klar himmel. Själv hade jag vetat om att Zelaya skulle komma att avsättas sedan kvällen den 25 juni, även om jag inte fått höra detaljerna eftersom vi talade på en öppen telefonledning. Naturligtvis förstod jag att militären skulle användas, eftersom i Honduras militärpolisen är deras motsvarighet till vår kravallpolis och specialstyrkor. Att arrestera Zelaya skulle kräva vapenmakt eftersom han omgavs av personliga livvakter som inte stod under polisens befäl.

Nu när alla legala dokument sedan länge funnits tillgängliga så vet hela världen att detta inte var en kupp, därför att Zelaya inte längre var president då han arresterades och flögs till Costa Rica. Frågan är dock varför han flögs till Costa Rica istället för att sättas i buren. Att utvisa en medborgare ur ett land strider både mot folkrätten och mot Honduras grundlag.

Det har förekommit motsägelsefulla uppgifter om detta. Högsta Domstolen har påstått att de beordrade militären, men en närmare läsning av deras dokument visar att de inte beordrade dem att sända honom ur landet. Försvarets högste juridiskt ansvarige har hävdat att militären själva tog det beslutet under natten, då operationen var igång. Motivet skulle vara att förhindra ett blodbad. De visste nämligen, enligt honom (se “Myteriet i Honduras” nedan), att det fanns många beväpnade utländska infiltratörer i landet, redo att hetsa upp en folkmobb i akt och mening att skapa martyrer genom att storma den militärförläggning eller häkte där den före detta presidenten hölls. Militären tog på sig det fulla ansvaret för beslutet och sade sig vara beredda att ta det straff de dömdes till.

Ingen av de versionerna är dock helt korrekt, efter vad jag nu fått höra. Då Högsta Domstolen dömde att presidenten hade brutit mot §239 andra stycket och därför omedelbart upphört att vara president, så beordrade de militären att arrestera Zelaya och sätta honom i häkte. Tidigare har jag fått höra att den amerikanska ambassadören informerades, så att USA skulle vara medveten om vem som var statschef i landet. Istället för att bara notera faktum så påstås denne ha varnat Zelaya, som i sin tur förvarnade alla supportrar och utländska makter som stödde honom. Om detta står i pressen, och Zelaya kallade det en “teknisk statskupp”. Vad jag förstår utfärdade han eller någon nära honom instruktioner om att en pöbel skulle frita honom med våld om han ändå arresterades. I det läget sköts arresteringen upp, och man vart tvungen att ändra planen till att förpassa Zelaya ut ur riket för att undvika ett blodbad. Den som förvarnade Zelaya om att han skulle komma att bli arresterad, vem det nu var (det kan också ha varit en honduransk femtekolonnare), är alltså den som skall bära hundhuvudet här.

Att han kastades ut i pyjamas [rättelse: detta är en lögn påhittad av Zelaya, bildbevis har lagts fram av militären i domstol] hade rimligtvis att göra med skyndsamheten som krävdes, eftersom hans anhängare fanns där och började kalla på förstärkningar. Likaså förklarar detta varför media stängdes ner, även utländska, och strömmen: Man var tvungen att stänga ner alla kommunikationsmöjligheter som de kunde använda för att mobilisera ett uppbåd – och detta inkluderade utländska media eftersom främmande makt med kontroll över media var inblandad. Beslutet var beklagligt men riktigt, och även om det fick händelsen att framstå som en klassisk militärkupp så vinner sanningen gradvis terräng. Det viktigaste för Honduras demokratiska institutioner var att ingen skulle dö eller skadas, och ingen dog heller (förrän Zelaya försökte ta sig tillbaka). Efteråt har många av de utländska infiltratörerna arresterats.

Det var alltså inte militären som tog beslutet, utan hela statsapparaten, trots att det var olagligt, men det gjordes för att rädda nationen. Militären fick bara ta på sig ansvaret, i nationens tjänst. De verkliga skurkarna i detta är naturligtvis de främmande stater som sänt in beväpnade infiltratörer, och som i tid och otid hotar Honduras med militärt våld.

Recenta svenska tidningsartiklar om Honduras: “Zelaya får inte makten tillbaka” (SvD), “Zelaya får inte makten tillbaka” (DN).

Zelaya vägrade lyda Högsta Domstolen

Dagen innan han kastades ut ur Honduras tackade Zelaya själv “alla länder” i OAS, inklusive USA alltså, för att ha förhindrat en “teknisk statskupp” av “parlamentet, högsta domstolen och medlemmar av militären”. Detta kan nu tolkas till hans nackdel, för det avslöjar att statsmakten i Honduras försökte att skilja honom från makten på fredlig väg, och att det var först när han satte sig över de två andra jämbördiga statsmakterna som han blev utkastad med våld – i en akt av myteri, inte en statskupp (se tidigare blogginlägg “Myteriet i Honduras”).

Det förefaller klart att i första hand försökte de demokratiska institutionerna i Honduras få presidenten att avgå frivilligt, men då han vägrade så blev de tvungna att gå igenom en rättslig process. Militären tog i det läget lagen i egna händer med känt resultat.

Mera dokument från Honduras

Här finns en kopia på högsta domstolens order att arrestera president Zelaya för bland annat landsförräderi, utfärdat den 26 juni 2009.

Här är den officiella notisen om folkomröstningen i La Gaceta, i vilken det står klart och tydligt att det gäller en konstituerande grundlagsförsamling, vilket ju betyder att den gamla grundlagen skulle upphävas, vilket i sin tur aktiverar den paragraf jag nämner nedan. Det var bland annat detta som föranledde den arresteringsorder jag nämnde i första stycket.

Att valmaterialet kom från Venezuela har rapporterats tidigare i Sverige (nyheter24, SR). Det finns dock en brist i den senare rapporten, för den påstår att den utlysta omröstningen bryter mot en lag, men den bryter även mot en av de paragrafer i grundlagen som är satta i sten, och brott mot vilken leder till automatisk förlust av position för presidenten.

Att demonstranterna för Zelaya är betalda är något som sagts länge och av många i Honduras, men att hitta käller är inte så lätt. Här är dock en.

Honduras högsta domstol redogör för händelseförloppet

2009-07-06 12:30 ET – Det finns nu inte blott ett, utan två, av domarna undertecknade dokument som beskriver den juridiska bakgrunden till avsättandet av Manuel Zelaya som president i Honduras. Jag gissar att den första versionen kom till i all hast, och att man ville redigera bort en del saker, t.ex. text i stora bokstäver. Men det finns också faktaskillnader. Det mest anmärkningsvärda med första versionen, att man tagit ett hemligt beslut, är nu borta.

Personligen misstänker jag att man agerade lite i panik när militärens myteri ställde kongressen och högsta domstolen i ett mycket knepigt konstitutionellt läge. Dock, så här i efterhand är det svårt att tänka sig att de rimligen kunde ha agerat annorlunda än de gjorda, när dimman nu skingrats och vi kan skönja detaljerna. Hade de inte ersatt presidenten med den som stod i tur enligt grundlagen, så hade de haft en överbefälhavare som skulle hantera ett myteri, trots att det var myteristerna och inte överbefälhavaren som enligt högsta domstol och kongressen hade landets bästa för ögonen. Det var och förblir alltså fullständigt uteslutet att återinsätta Zelaya i presidentämbetet.

Samtidigt som omvärldens reaktion är rimlig – för allt i detta såg ut som en militärkupp de första timmarna – så måste man undra varför så många nu, efter att ha haft över en vecka på sig att studera dokument, fortfarande inte verkar ha förstått konfliktens natur. Jag menar, hur skulle du själv reagera om statsministern tagit hjälp av Sovjetunionen för att kasta ut Sveriges grundlag i öppet trots mot regering, riksdag och högsta domstolen? Och är inte riksdagen minst lika folkvald som presidenten? Och är det inte högsta domstolens jobb att döma över presidenten? Är det blind ideologi eller bara galloperande okunnighet som ligger bakom de som fortfarande kallar detta en militärkupp?

Detta handlar inte om vänster eller höger, utan om respekt för lag och demokratiska institutioner. Där det brast var i militärens tillit till grundlagen.* Vilket inte är så konstigt, för den nuvarande är med sina 27 år den äldsta i landets historia. Därför är det väsentligt att omvärlden hjälper till att garantera landets säkerhet, så att respekten för lagen gradvis byggs upp. Och därför är det viktigt att inte ge de i Latinamerika traditionella amnestierna, åtminstone inte utan att åtala och döma först. De som skall åtalas är både den avsatte presidenten, och de militärer som begick myteri mot honom.

Här finns den första och andra versionen från Honduras högsta domstol (på spanska). Mer information finns på honduranska justitiedepartementets hemsida.

* Rättelse: Efter att ha intervjuat en närstående till den general som planerade arresteringen så vet jag nu att den verkliga motivationen till beslutet var en rädsla för en kuppartad utveckling; inte bristande tilltro till grundlagen alltså, utan till att landets säkerhetsstyrkor – de själva, med andra ord – skulle kunna förhindra blodsspillan i det läget.