Tag Archives: Sverige

Varför talar inte media om sanningen om Honduras?

Den som har tolkningsföreträde kan slå an hur en nyhet skall tolkas, eftersom andra media oftast bara repeterar, vartefter politiker följer media, och media följer politiker, osv. Det betyder att det är den första nyhetscykeln, de första 24 timmarna, som avgör hur en historia utvecklas.

Den vinkel som svenska media följt är den som kom från TeleSur. Det är en internationell TV-kanal startad av Hugo Chavez i Venezuela för att, som han ser det, motverka propagandan från USAs media. Deras vinkel är att Honduras är ett land med extrem fattigdom och en liten rik elit, och att dessa rika har gjort en militärkupp för att hindra de fattiga från att få det bättre (och alltså slå vakt om sin egen priviligierade tillvaro). Allt Zelaya ville göra, heter det, var att genomföra en opinionsundersökning för att få reda på om folket ville skriva om grundlagen så att de skulle få mera demokratiskt inflytande.

Den som tänker kritiskt måste emellertid undersöka om premisserna är riktiga. Svenska media har varit dåliga på det.

För det första, det är sant att det är stor skillnad mellan rika och fattiga, men det är ju i sig inget brott – det är faktiskt helt irrelevant för frågan om det var en statskupp eller inte. Det är en typisk distraktion av den typ som ofta används i propagandasyfte, vilket borde få kritiska journalister att dra öronen åt sig.

För det andra, formuleringen om “opinionsundersökningen” är den som används av Zelaya och hans beskyddare, Hugo Chavez. Jag har ännu inte stött på någon genomgång i svenska media av den juridiska situationen i Honduras beträffande denna. Sanningen är att den är förklarad grundlagsvidrig, och det hade gått ända upp i högsta instans redan före den 28 juni. Det var klart sagt att om Zelaya fortsatte förberedelserna så bröt han mot en direkt domstolsorder. I svenska lag skulle det vara högmålsbrott, och eftersom valsedlarna var tryckta utomlands (Venezuela pekas ut) så skulle det också ha varit högförräderi. Det finns alltså prima facie bevis för att Zelaya begick högförräderi. Att svenska media underlåter att rapportera en så pass relevant uppgift är anmärkningsvärt.

Det tredje stora felet som görs är att strunta i det faktum att interimspresidenten är parlamentariskt utsedd i enlighet med grundlagen, som nämndes inledningsvis med hänvisning till expertrapporten från USAs kongress. Världens länder har naturligtvis frihet att kalla det en kupp och att avbryta sina diplomatiska förbindelser med landet, därför att ordet “kupp” är politiskt och inte juridiskt. Men medias roll är att vara oberoende, och det är inte acceptabelt att de så ensidigt tar parti för den ena parten i en konflikt. Honduras president väljs av honduranerna i enlighet med Honduras grundlag, och om vi respekterar demokrati och rättsstaten som princip så måste vi erkänna det landets rätt till självbestämmande, och rapportera deras perspektiv också.

Min kritik gäller alltså att den ena sidans argument totalt negligeras. Läsarna, tittarna, får inte en chans att bilda sig sin egen uppfattning, utan blir indoktrinerade med den bild som Chavez vill att de skall få – för allt tyder på att det är hans media som har tolkningsföreträdet i denna konflikt. Det vore också en relevant upplysning för mediekonsumenterna att få reda på hur Chavez regim hanterar mediefrågor: Att han har en “propagandaminister”, en internationell TV-kanal, att nyhetshändelser skapas av denna i samarbete med Chavez och demonstranterna (exempel 1, exempel 2), att han stänger kritiska media, osv.

Som exempel på underlåtenhet att rapportera väsentlig information kan man ta DNs bakgrund till Honduraskonflikten den 23 september. Den nämner inte med ett ord de juridiska turerna i Honduras beträffande omröstningen och maktskiftet, trots att dessa är helt centrala för att kunna förstå händelseförloppet. Eller just därför, kanske?

Men varför blir det på detta viset?

Det finns en attityd i Sverige att om de rika förtrycker de fattiga så spelar legaliteten ingen roll. Det är en marxistisk grundinställning som återfinns över hela den politiska skalan.

Men den är fruktansvärt farlig, för den öppnar dörren för diktatorer att ta makten genom att bara påstå sig vara socialister. Adolf Hitler är ett extremt exempel; han skrev i partimanifestet att företag skulle nationaliseras och han kallade sin ideologi socialistisk, samtidigt som han privatiserade företag och drev en fascistisk politik. I mycket mindre skala ser vi nu hur Hugo Chavez kallar sin ideologi demokratisk socialism, samtidigt som han avfärdar det vi menar med demokrati (med institutioner som får sin legitimitet från allmänna val), och samlar makten hos sig själv.

Två citat från vikingatida lagar är värda att erinra sig: “Land skall med lag byggas”, och “Hav det i ärlige skånske män, aldrig en orätt i tålte än”.

Om man “hjälper” de fattiga men undergräver deras rättssäkerhet, så har de kommit ur askan i elden.

Vi måste alltid göra allting inom lagen, och där är problemet med Zelaya. Han föraktade öppet grundlagen, högsta domstolen, kongressen (vilken han en gång hotade avskaffa med hjälp av stridsvagnar).

Sverige liksom nästan hela resten av världen har gått på det demagogiska knepet att vända sig mot en grupp av människor (“de rika”, “eliten”; jfr hur Hitler använde “judarna”) och i hastigheten har vi glömt bort juridiken. Det handlade inte om rasism för Hitler, det handlade bara om att likt en trollkonstnär få åskådarna att titta på fel hand.

När det nu kommit en juridisk rapport som visar att alla 191 länder i FN haft fel hela tiden, så struntar världen bara i den, inklusive de svenska tidningar som jag har sänt rapporten till.

En liten ljuspunkt idag är i alla fall att USAs skarpa kritik av Zelaya får utrymme.

EUs ambassadörer återvänder till Honduras

Sveriges ordförandeskap i EU uppger att EUs ambassadörer nu kommer att återvända till Tegucigalpa. Det rör sig om ambassadörerna för Tyskland, Italien, Frankrike och Spanien. Sverige har ingen ambassadör i Honduras, men ambassadören i Guatemala är sidoackrediterad i Honduras.

Återvändandet skall inte ses som ett erkännande, utan sker för att hjälpa den demokratiska processen i landet, som går till val den 29 november. Beslutet har symbolisk betydelse för honduranerna, som är trötta på allt bråk och uppståndelse det senaste året.

Samtidigt ger Manuel Zelaya intervjuer inifrån den brasilianska ambassaden. En tidning i Uruguay har rubriken “Här finns det människor som spyr of kissar blod”, citerande Zelaya. “Det är fruktansvärt”, säger han, “jag pratar med dig stående under luftkonditioneringen, det är enda chansen för att kunna andas! Här finns det människor med näsblod, som kissar och spyr blod. Militärerna kastar giftiga gaser in i ambassaden. Är inte det ett brott…?”

Michelettis lakoniska svar på anklagelserna var “Zelaya ljuger.”

(Elaka tungor säger att det var Zelaya själv som “släppte gasen”.)

Sverige, EU, USA underminerar stabiliteten i Latinamerika

Både EU och USA har uttalat hot om att inte erkänna valet i Honduras den 29 november i år. Kandidaterna utsågs dock redan innan Manuel Zelaya avsattes som president den 28 juni, och själva valet är stadgat i grundlagen och kan därför inte inställas. Oavsett vad som händer så måste det gå vidare. Omvärlden kräver att Zelaya skall återinsättas som president, men detta strider mot landets grundlag enligt landets högsta domstol (vilket är samma högsta domstol som satt redan före 28 juni).

Vad omvärlden kräver är därför att politik skall gå före lag, men det är inte förenligt med en rättsstat och demokrati. De hoppas och tror nog också att Honduras skall ge sig, men det är ett fåfängt hopp, kanske baserat på okunnighet vilket i sin tur i bästa fall beror på ointresse.

I värsta fall är det istället ett cyniskt spel där man försöker undvika att framstå som Chávez fiende, för det skulle nämligen spela honom i händerna och han är ett mycket större hot. I så fall väljer man medvetet att offra Honduras demokrati på världspolitikens altare.

Oavsett vilken av de två förklaringarna som är riktig, så gör man fel. När man inte är riktigt säker på vad som gäller (dvs alltid) så gäller denna regel:

Man måste bara göra det rätta,
så kan förutsättningarna ändras framför ögonen på en.
Saker är inte alltid vad de förefaller vara.

Det betyder i detta fall att man måste välja att stödja lag och demokrati i Honduras, och gärna hjälpa till att se till att valet går rätt till, men i vart fall inte stödja motverkande krafter.

Både EU och USA, liksom OAS, har nu uttalat att man inte avser att erkänna valutgången. Detta har föranlett de anti-demokratiska krafterna i Honduras att intensifiera sin kampanj för att sabotera valet. Dessa grupper vill ersätta den nuvarande demokratiska rättsstaten med något annat, outtalat vad, men gissningsvis något liknande de odemokratiska institutioner som Chávez infört i Venezuela, där företag alltmer agerar myndigheter.

Sättet att sabotera valet inskränker sig tyvärr inte till fredliga metoder. Strategin innehåller ett avsevärt inslag av våld avsett att sprida terror.

Det tragiska är att Sveriges, EUs, USAs och OASs agerande ger dessa små men stridbara anti-demokratiska grupper vatten på sin kvarn. Om inte världen hade stött dem moraliskt, så skulle inte Chávez ha finansierat dem, och då skulle våldet snabbt ta slut.

Men istället dras landet in i vad som kan bli ett flerårigt problem med terrorism och gerilla. Den redan skyhöga brottsligheten vad gäller mord och kidnappningar kan då skjuta ännu mer i höjden. Givet Honduras centrala läge i Centralamerika, och landets nyckelposition i handel, så kommer en destabilisering av landet att svårt skada ekonomin i hela regionen. Dessutom kommer med all säkerhet knarksmugglingen till USA att öka, för det är så gerillor finansierar sin verksamhet.

Sverige har egen erfarenhet av grupper av detta slag. Under 1930-talet fanns ett par nazistiska småpartier i Sverige, vilka ställde till slagsmål på gator och politiska torgmöten. Det är precis så som dessa anti-demokratiska grupper i Honduras agerar. Exakt samma strategi som brunskjortorna, fast chavisterna har röda skjortor.

De enda som verkar bry sig om hotet är Honduras handelspartners i handelskammare världen över. Medan de flesta politiker och media med en druckens envishet håller fast vid sina “principer” utan hänsyn till verkligheten, så är affärsmännen så pass pragmatiska att de inser att den förda politiken kommer att destabilisera Centralamerika och drabba folket i alla länder negativt.

Företagarorganisationer i Costa Rica har nu tagit bladet från munnen och skrivit till USAs utrikesminister Hillary Clinton med en vördsam begäran att ompröva sin politik. Jag kan bara hoppas att fler följer deras exempel, och att våra politiker slutar agera “duktiga idioter” åt Chávez, rödskjortornas härförare.